Instruktioner
Innan ni påbörjar den här övningen bör eleverna ha genomfört:
I övningen blir eleverna kunder hos Koldioxidbanken, en bank som har öppet dygnet runt. Eleverna har ett personligt koldioxidkonto där de ska bokföra insättningar och uttag i form av koldioxidutsläpp. Alla nya kunder i banken får två kilo koldioxid insatt på sitt konto i välkomstgåva.
All fysisk aktivitet i 30 minuter ger en insättning på 0,2 kilo koldioxid i banken. Fysisk aktivitet kan till exempel vara att:
- Promenera
- Cykla
- Idrotta
- Skejta
- Dansa
Genomförande
Be eleverna skriva en lista över vad de brukar göra under en normal skolvecka. Diskutera: vad påverkar våra val av hur vi tar oss till olika platser?
Exempel på aktiviteter:
måndag: skola, fotbollsträning
tisdag: skola, göra läxor, träffa kompisar
onsdag: skola, träffa mormor, spela TV-spel
torsdag: skola, fotbollsträning, göra läxor
fredag: hänga i skejtparken
lördag: vara med med familjen
söndag: fotbollsmatch, spela TV-spel
Nästa uppgift är att ta reda på hur lång sträcka det är till de olika aktiviteterna. Visa eleverna hur man använder Google Maps för att se se hur långt det är mellan två platser.
Jämför gärna hur lång sträckan är, beroende på färdmedel. Blir sträckan kortare om man promenerar eller cyklar istället för att åka bil?
Eleverna tar reda på hur långt de har till skola eller fritidsaktivtet normal resväg. Om de i vanliga fall åker bil, räknas resan i antalet kilometer som bilen skulle färdas, även om de väljer att cykla eller gå. Det innebär alltså att eleverna får sätta in mer på sitt koldioxidkonto. Siffrorna nedan är koldioxidutsläpp per person som reser.
Uttag i koldioxidbanken
Om man åker bil eller buss får man ta ut koldioxid från sitt konto. Resan räknas i antalet kilometer som bilen färdas.
- Resa med bensin/dieselbil släpper ut 0,14 kg koldioxid per kilometer.
- Resa med buss släpper ut 0,02 kg koldioxid per kilometer.
- Resa med elbil släpper ut 0,005 kg koldioxid per kilometer.
Källa: Fordonsdatabasen FRIDA
Koldioxidutsläpp för hybridbilar, alltså bilar som drivs av flera olika drivmedel, påverkas i stor grad av flera olika faktorer, vilket gör det svårt att uppskatta utsläppet. Vi har därför valt att inte ta med alternativet hybridbil.
Insättning i koldioxidbanken
Om man cyklar eller går får man sätta in 0,14 kilo koldioxid per kilometer. Det går alltså att sätta in och spara koldioxid på sitt konto. Eleverna kan välja att resa med bil eller buss och gå den sista biten, för att på så sätt spara koldioxid. Exemplet nedan visar hur räknar ut hur många kilo man får sätta in.
Åka 3 kilometer buss, gå av en hållplats tidigare och promenera 800 meter.
- Buss 3 km = uttag 3 x 0,05 = 0.15 kg koldioxid
- Promenad 800 m = insättning 0.8 x 0,14 = 0.112 kg koldioxid
- - 0.15 + 0.16 = + 0,01 kg insättning
Avsluta övningen med att summera elevernas konton över veckan som gått. Har klassen gått plus eller minus?
Centralt innehåll i ämnen åk 4-6 (LGR 22)
Geografi
- Utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.
Centralt innehåll:
- Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
Hem- och konsumentkunskap
- Utveckla förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
Centralt innehåll:
- Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Kemi
- Utveckla förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.
Centralt innehåll:
- Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
Matematik
- Utveckla förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
- Utveckla förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier.
- Utveckla förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- Utveckla förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll:
- Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
- Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
- Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
- Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Teknik
- Utveckla förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll:
- Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.