PĂ„ Egna Ben PĂ„ Egna Ben

TrafiksÀkerhet

🟱 Mitt vĂ€gmĂ€rke

Eleverna har i uppdrag att skapa ett nytt vÀgmÀrke. Det kan vara ett vÀgmÀrke som de saknar, eller som de tycker hade varit bra om det fanns. Det kan ocksÄ vara ett vÀgmÀrke som de tror skulle underlÀtta för andra i trafiken.

Man fÄr inte sÀtta upp egna vÀgmÀrken i trafiken. De flesta vÀgar Àgs av staten eller kommunen. Vill man sÀtta upp skylt pÄ en vÀg mÄste man ansöka hos Trafikverket eller kommunen om att fÄ göra detta. PÄ en enskild vÀg, alltsÄ en vÀg som man som privatperson kan Àga, fÄr man sÀtta upp egna skyltar.

VÀgmÀrken regleras internationellt av FN (FN:s konvention om vÀgmÀrken och signaler) och EU. Sverige och de flesta lÀnder i Europa har samma typ av vÀgmÀrken, de har samma standard, vilket underlÀttar om du ska resa utomlands.

Ibland kan man upptĂ€cka ”vĂ€gmĂ€rken” som man inte sett förut, de kan vara speciella för just den platsen, men dĂ„ finns vĂ€gmĂ€rket pĂ„ en kommunal vĂ€g dĂ€r man har gett tillstĂ„nd för skylten. Ett sĂ„dant vĂ€gmĂ€rke ingĂ„r inte i de vĂ€gmĂ€rken som Ă€r godkĂ€nda av FN eller EU.

Inled lektionen med att frÄga: Varför vi har vÀgmÀrken i trafiken. Vad anvÀnder vi vÀgmÀrken till?

VÀgmÀrken talar om vad som Àr tillÄtet att göra, vad som inte Àr tillÄtet, hur fort man fÄr köra, var man ska gÄ över vÀgen mm. vÀgmÀrken delas in i olika kategorier för att lÀttare kunna hÄlla isÀr de olika typerna av vÀgmÀrken, vilket underlÀttar för trafikanterna. Varje kategori följer ett visst mönster och har samma fÀrger. Idag kan eleverna vÀlja pÄ att skapa ett eget varningsmÀrke, förbudsmÀrke eller pÄbudsmÀrke. AnvÀnd elevernas fantasi! Sök pÄ nÀtet efter inspiration. Ett bra sökord om man vill fÄ upp tydliga bilder/symboler Àr: siluett.


VarningsmĂ€rken (nĂ€stan alltid en trekant med rött, gult och svart)‹VarningsmĂ€rken varnar för olika typer av faror. Det betyder att du ska vara uppmĂ€rksam.
FörbudsmĂ€rken (nĂ€stan alltid runda)‹FörbudsmĂ€rken betyder att nĂ„gonting Ă€r förbjudet.
PĂ„budsmĂ€rken (alltid runda i blĂ„tt och vitt)‹PĂ„budsmĂ€rken Ă€r en uppmaning. Du Ă€r skyldig att följa uppmaningen pĂ„ skylten.


TÀnk pÄ att:

  • TrafikmĂ€rken ska vara lĂ€tta att förstĂ„.
  • En bild/symbol i form av en siluett Ă€r lĂ€tt för oss mĂ€nniskor att förstĂ„.
  • Varje typ av trafikmĂ€rke följer ett visst mönster och har samma fĂ€rger.
  • AnvĂ€nd tydliga siluetter. Ta bort onödiga detaljer.

Du som pedagog kan vÀlja hur du vill att eleverna ska arbeta med uppgiften. De kan skapa sin skylt i en digital miljö, anvÀnda fÀrgat papper som de klipper och klistrar, eller skissa, rita och sedan fÀrglÀgga med pennor/vattenfÀrg etc.

Teckensnittet som anvÀnds för vÀgmÀrken heter Tratex (lÀnk). Det har utvecklats för att fÄ maximal lÀsbarhet under de speciella förhÄllanden som rÄder pÄ vÀgarna.

Centralt innehĂ„ll i Ă€mnen Ă„k 4–6 (LGR 22)

Bild Bild

BildframstÀllning

  • FramstĂ€llning av berĂ€ttande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
  • ÅteranvĂ€ndning och bearbetning av bilder, till exempel i kollage och bildmontage. – Fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av fotografi och rörlig bild.

Bildanalys

  • Hur bilder pĂ„verkar och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehĂ„ll, uttryck och funktioner.

SamhÀllskunskap SamhÀllskunskap

RÀttigheter och rÀttsskipning

  • SamhĂ€llets behov av lagstiftning samt nĂ„gra olika lagar och pĂ„följder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhĂ€lle.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati Ă€r och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan pĂ„verka beslut, genom att rösta i allmĂ€nna val och till exempel genom elevrĂ„d i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.