PĂ„ Egna Ben PĂ„ Egna Ben

Miljö

🟡 KoldioxidutslĂ€pp

Den negativa klimatpÄverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under PÄ egna ben. Det Àr viktigt att de fÄr en förstÄelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur lÄngt de har till skolan. Ta hjÀlp av en karta. Fyll i alla elevernas strÀckor pÄ tavlan sÄ att alla kan följa med.

  • RĂ€kna tillsammans i klassen ut hur mĂ„nga kilometer ni gĂ„r, cyklar eller Ă„ker kollektivt under en utmaningsvecka om man lĂ€gger ihop alla elevers strĂ€ckor fram och tillbaka till skolan.
  • BerĂ€tta för eleverna att ni ska anvĂ€nda den strĂ€ckan som utgĂ„ngspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever dÀr eleverna i gruppen ligger pÄ ungefÀr samma nivÄ. De ska helst ha tillgÄng till en minirÀknare var. Har ni inte tillgÄng till det sÄ fÄr varje grupp samsas om en minirÀknare.

  • Eleverna börjar med att rĂ€kna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tĂ€nker.
  • DĂ€refter jĂ€mför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de Ă€r överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebĂ€r att de inte fĂ„r prata med varandra förrĂ€n alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det Ă€r processen och diskussionerna som Ă€r det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni gĂ„r vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil slÀpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha Äkt bil i stÀllet för att gÄ, cykla och Äka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna slÀppt ut dÄ?
Om du hinner kan du rÀkna ut svaret i bÄde gram och i kg.

2. TÀnk er att ni gÄr i skolan ungefÀr 35 veckor pÄ ett Är. Hur mycket koldioxid skulle bilarna slÀppt ut dÄ?
Om du hinner kan du rÀkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat pÄ ovanstÄende uppgifter i helklass. LÄt eleverna i grupperna sedan diskutera följande frÄga: Vad tror ni koldioxid Àr för nÄgot och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar pÄ ett blÀdderblock eller pÄ tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda pÄ mer om. LÄt dem sedan under lektionen söka svar pÄ de frÄgor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper pÄ tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid Àr och se till att alla elever förstÄr att:

  • Koldioxid Ă€r en del av luften och ska finnas dĂ€r.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun nĂ€r du andas.
  • VĂ€xter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften Ă€r inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvĂ€rme stannar kvar runt jorden (vĂ€xthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel nĂ€r man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna Äter sÀtta sig i grupper om tre elever. Gör gÀrna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska Äterigen fÄ en chans att tÀnka sjÀlva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige slĂ€pper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per Ă„r och person. Vi i Sverige behöver minska vĂ„ra koldioxidutslĂ€pp med 75 % för att nĂ„ de mĂ„l FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefÀr 9 miljoner mÀnniskor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestÀm en siffra hÀr utifrÄn klassens medelstrÀcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle slÀppas ut dÄ pÄ en vecka/pÄ ett Är?
Om du hinner sÄ försök komma pÄ fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nÄ FN:s mÄl.

4. RÀcker det om alla i Sverige minskade sitt resande sÄ mycket? Hur mycket mer/mindre Àn det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner sÄ försök ta reda pÄ nÄgra andra lÀnders koldioxidutslÀpp per person och Är.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion dÀr elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gÀrna övningen med faktatexterna om koldioxid och vÀxthuseffekten.

 

 

1) Se faktablad vÀxthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gÀrna i klassen vad medel Àr, och hur man kan rÀkna ut det. RÀkna sedan tillsammans i klassen ut hur lÄngt ni i medeltal har gÄtt per person under en vecka.

Centralt innehĂ„ll i Ă€mnen Ă„k 4–6 (LGR 22)

Biologi Biologi

  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda biologi för att granska information, kommunicera och ta stĂ€llning i frĂ„gor som rör miljö och hĂ€lsa.

Centralt innehÄll:

  • MĂ€nniskans beroende av och pĂ„verkan pĂ„ naturen med koppling till naturbruk, hĂ„llbar utveckling och ekosystemtjĂ€nster. Naturen som resurs och vĂ„rt ansvar nĂ€r vi nyttjar den.

Fysik Fysik

  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda fysik för att granska information, kommunicera och ta stĂ€llning i frĂ„gor som rör energi, teknik och miljö.

Centralt innehÄll:

  • Energiformer samt olika typer av energikĂ€llor och deras pĂ„verkan pĂ„ miljön.

Geografi Geografi

  • Utveckla kunskaper om geografiska förhĂ„llanden och mönster samt om hur naturens processer och mĂ€nniskors verksamheter formar och förĂ€ndrar landskap och livsmiljöer i olika delar av vĂ€rlden.

Centralt innehÄll:

  • Hur val och prioriteringar pĂ„ individ- och samhĂ€llsnivĂ„ kan pĂ„verka miljön och frĂ€mja hĂ„llbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap

  • Utveckla förmĂ„ga att vĂ€rdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrĂ„n hur de pĂ„verkar hĂ€lsa, ekonomi och miljö.

Centralt innehÄll:

  • ResurshushĂ„llning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i nĂ€romrĂ„det och hur den fungerar.

Kemi Kemi

  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda kemi för att granska information, kommunicera och ta stĂ€llning i frĂ„gor som rör miljö och hĂ€lsa.

Centralt innehÄll:

  • Fossila och förnybara brĂ€nslen och deras pĂ„verkan pĂ„ klimatet.

Matematik Matematik

  • Utveckla förmĂ„ga att vĂ€lja och anvĂ€nda lĂ€mpliga matematiska metoder för att göra berĂ€kningar och lösa rutinuppgifter.
  • Utveckla förmĂ„ga att formulera och lösa problem med hjĂ€lp av matematik och vĂ€rdera valda strategier.
  • Utveckla förmĂ„ga att föra och följa matematiska resonemang.
  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frĂ„gestĂ€llningar, berĂ€kningar och slutsatser.

Centralt innehÄll:

  • Tal i procentform och deras samband med tal i brĂ„k- och decimalform.
  • Hur tal i brĂ„k- och decimalform kan anvĂ€ndas i vardagliga situationer.
  • Metoder för berĂ€kningar med naturliga tal och enkla tal i brĂ„k- och decimalform vid överslagsrĂ€kning, huvudrĂ€kning och skriftlig berĂ€kning. AnvĂ€ndning av digitala verktyg vid berĂ€kningar.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och berĂ€kningar.
  • Formulering av matematiska frĂ„gestĂ€llningar utifrĂ„n vardagliga situationer.

Svenska och svenska som andrasprÄk Svenska och svenska som andrasprÄk

  • Utveckla förmĂ„ga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja sprĂ„kliga strukturer och följa sprĂ„kliga normer.

Centralt innehÄll:

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, stĂ€lla frĂ„gor, uttrycka tankar och kĂ€nslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berĂ€ttande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehĂ„ll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjĂ€lpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppssprĂ„k kan pĂ„verka en presentation.