På Egna Ben På Egna Ben

Uppdrag

Koldioxidbanken

Utmaningen går ut på att eleverna gemensamt ska lyckas sätta in så mycket som möjligt på koldioxidbanken och ta ut så lite som möjligt under en vecka. (Ett längre tidsintervall om man så vill)

Koldioxidbanken är en bank som har öppet dygnet runt. All din fysiska rörelse och alla transporter till och från skolan, fritidsaktiviteter, upplevelser räknas. Gå hem till en kompis, cykla till träningen, gå och handla i närbutiken osv. Eleverna har ett personligt koldioxidkonto på koldioxidbanken där de ska bokföra insättningar och tar uttag i form av koldioxidutsläpp. Alla nya kunder får 2 kg koldioxid insatt på kontot i en välkomstgåva av banken. Kan ni få ert saldo att växa? Alltså se till att det finns mer koldioxid insatt/sparat på kontot när veckan är över. Dessutom är banken mån om att alla deras kunder rör på sig. Så all typ av fysisk aktivitet i 30 minuter ex. gå, dansa, skejta, spela fotboll, hoppa rep etc. ger en insättning på 0,2 kg koldioxid per 30 min.

Det eleverna behöver ta reda på är hur lång sträcka de transporterar sig till de olika platserna/aktiviteterna. Det gör man med fördel genom att studera och träna sig på att använda Google Maps.

  • Be alla elever att fundera och skriva ned (listar) vad de brukar göra under en normal skolvecka. Detta ser naturligtvis olika ut för olika elever och man kanske inte vet vilken dag man kommer att hitta på olika saker. Vissa saker är planerade, andra inte.
  • Diskutera tillsammans: Vad påverkar våra val av hur vi tar oss till olika platser. Många elever kanske inte får gå eller cykla till kompisar/träning mm. Detta kan ha olika orsaker. Oro för skador tex.? Finns det andra lösningar som att samåka, samcykla?
  • Diskutera gemensamt i klassen olika sätt att spendera sin fritid och att det ser olika ut i alla familjer. Vill man besöka sina släktingar som befinner sig långt bort är det kanske inte möjligt att cykla, och besöka sina släktingar är viktigt och roligt, så det ska man inte prioritera bort!

Exempel elev 1:
Måndag: skola, Fotbollsträning
Tisdag: skola, läxor, kompisar
Onsdag: skola, vara hos mormor
Torsdag: skola, Fotbollsträning
Fredag: hänga i skejtparken.
Lördag: chilla med familjen.
Söndag: Fotbollsmatch.

Exempel elev 2:
Måndag: skola, spela Star Stable
Tisdag: skola, hänga med en kompis
Onsdag: Skola, Ridning
Torsdag: Skola, göra läxa, spela Star Stable
Fredag: Skola, spela Star Stable
Lördag: åka till faster.
Söndag: tipspromenad, grilla korv.

När eleverna har funderat på vad de brukar göra under veckan ska de börja ta reda på hur lång sträcka det är till olika aktiviteter/kompisar, mormor, skejtpark mm.
Ha en genomgång på hur de använder sig av Google Maps.

I Google Maps:

  • Välj vägbeskrivning
  • Klicka och välj färdmedel
  • Skriv in startadress och slutadress. Då räknar Google Maps ut sträckan mellan start och mål.

Ett tips är att titta på skillnaden i sträckan man behöver färdas, beroende av färdmedel. Blir sträckan kortare om man går/cyklar än om man åker bil?
Eleverna tar reda på hur långt de har till skola, fritidsaktiviteter mm. den normala resvägen. Om de i vanliga fall åker bil, räknas resan i de antal km som bilen skulle färdas, även om de väljer att cykla eller gå, MEN det är ju positivt eftersom då får de sätta in mer på sitt koldioxidkonto.

  • Resa med bensin/dieselbil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med laddhybrid-bil släpper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med buss/samåkning släpper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med elbil släpper ut 0,01 kg koldioxid per kilometer.

Detta är ett uttag, alltså det man tar ut från banken.

Cyklar eller går man får man i stället sätta in 0,2kg koldioxid/km. Man kan alltså sätta in och spara koldioxid på sitt konto.

Eleverna kan tex. välja att resa med bil/buss och gå den sista biten och på så sätt spara koldioxid. Det eleverna behöver ta reda på är de olika sträckornas längd, genom google maps, och räkna ut differensen mellan koldioxiduttag och insättning.

Ex. Åka till simhallen: åker 3 km buss, gå av en hållplats tidigare och promenera 800 m.

Buss 3 km = uttag 3 x 0,05 = 0,15 kg koldioxid
Promenad 800 m = insättning 0,8 x 0,2 = 0,16 kg koldioxid
-0,15 + 0,16 = + 0,01 kg insättning

Efter veckan:

Summera allas koldioxid-konton. Har klassen gemensamt gått plus eller minus? Om någon har gått minus på kontot kan det ju kompenseras med att någon annan har varit duktig på att göra insättningar i banken.

Diskutera gärna: Hur skulle man i Sverige kunna göra det lönsamt för personer att spara koldioxid?

Göteborgs-posten: Personligt pris på koldioxid

Gör gärna den här övningen innan: Koldioxidutsläpp

Centralt innehåll i ämnen åk 4–6 (LGR 22)

Geografi Geografi

  • Utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

Centralt innehåll:

  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap

  • Utveckla förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Centralt innehåll:

  • Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Kemi Kemi

  • Utveckla förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.

Centralt innehåll:

  • Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

Matematik Matematik

  • Utveckla förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Utveckla förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier.
  • Utveckla förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
  • Utveckla förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll:

  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer.
  • Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
  • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Teknik Teknik

  • Utveckla förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt Innehåll:

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.