PĂ„ Egna Ben PĂ„ Egna Ben

Uppdrag

🔮 Koldioxidbanken

Utmaningen gÄr ut pÄ att eleverna gemensamt ska lyckas sÀtta in sÄ mycket som möjligt pÄ koldioxidbanken och ta ut sÄ lite som möjligt under en vecka. (Ett lÀngre tidsintervall om man sÄ vill)

Koldioxidbanken Àr en bank som har öppet dygnet runt. All din fysiska rörelse och alla transporter till och frÄn skolan, fritidsaktiviteter, upplevelser rÀknas. GÄ hem till en kompis, cykla till trÀningen, gÄ och handla i nÀrbutiken osv. Eleverna har ett personligt koldioxidkonto pÄ koldioxidbanken dÀr de ska bokföra insÀttningar och tar uttag i form av koldioxidutslÀpp. Alla nya kunder fÄr 2 kg koldioxid insatt pÄ kontot i en vÀlkomstgÄva av banken. Kan ni fÄ ert saldo att vÀxa? AlltsÄ se till att det finns mer koldioxid insatt/sparat pÄ kontot nÀr veckan Àr över. Dessutom Àr banken mÄn om att alla deras kunder rör pÄ sig. SÄ all typ av fysisk aktivitet i 30 minuter ex. gÄ, dansa, skejta, spela fotboll, hoppa rep etc. ger en insÀttning pÄ 0,2 kg koldioxid per 30 min.

Det eleverna behöver ta reda pÄ Àr hur lÄng strÀcka de transporterar sig till de olika platserna/aktiviteterna. Det gör man med fördel genom att studera och trÀna sig pÄ att anvÀnda Google Maps.

  • Be alla elever att fundera och skriva ned (listar) vad de brukar göra under en normal skolvecka. Detta ser naturligtvis olika ut för olika elever och man kanske inte vet vilken dag man kommer att hitta pĂ„ olika saker. Vissa saker Ă€r planerade, andra inte.
  • Diskutera tillsammans: Vad pĂ„verkar vĂ„ra val av hur vi tar oss till olika platser. MĂ„nga elever kanske inte fĂ„r gĂ„ eller cykla till kompisar/trĂ€ning mm. Detta kan ha olika orsaker. Oro för skador tex.? Finns det andra lösningar som att samĂ„ka, samcykla?
  • Diskutera gemensamt i klassen olika sĂ€tt att spendera sin fritid och att det ser olika ut i alla familjer. Vill man besöka sina slĂ€ktingar som befinner sig lĂ„ngt bort Ă€r det kanske inte möjligt att cykla, och besöka sina slĂ€ktingar Ă€r viktigt och roligt, sĂ„ det ska man inte prioritera bort!

Exempel elev 1:
MÄndag: skola, FotbollstrÀning
Tisdag: skola, lÀxor, kompisar
Onsdag: skola, vara hos mormor
Torsdag: skola, FotbollstrÀning
Fredag: hÀnga i skejtparken.
Lördag: chilla med familjen.
Söndag: Fotbollsmatch.

Exempel elev 2:
MĂ„ndag: skola, spela Star Stable
Tisdag: skola, hÀnga med en kompis
Onsdag: Skola, Ridning
Torsdag: Skola, göra lÀxa, spela Star Stable
Fredag: Skola, spela Star Stable
Lördag: Äka till faster.
Söndag: tipspromenad, grilla korv.

NÀr eleverna har funderat pÄ vad de brukar göra under veckan ska de börja ta reda pÄ hur lÄng strÀcka det Àr till olika aktiviteter/kompisar, mormor, skejtpark mm.
Ha en genomgÄng pÄ hur de anvÀnder sig av Google Maps.

I Google Maps:

  • VĂ€lj vĂ€gbeskrivning
  • Klicka och vĂ€lj fĂ€rdmedel
  • Skriv in startadress och slutadress. DĂ„ rĂ€knar Google Maps ut strĂ€ckan mellan start och mĂ„l.

Ett tips Àr att titta pÄ skillnaden i strÀckan man behöver fÀrdas, beroende av fÀrdmedel. Blir strÀckan kortare om man gÄr/cyklar Àn om man Äker bil?
Eleverna tar reda pÄ hur lÄngt de har till skola, fritidsaktiviteter mm. den normala resvÀgen. Om de i vanliga fall Äker bil, rÀknas resan i de antal km som bilen skulle fÀrdas, Àven om de vÀljer att cykla eller gÄ, MEN det Àr ju positivt eftersom dÄ fÄr de sÀtta in mer pÄ sitt koldioxidkonto.

  • Resa med bensin/dieselbil slĂ€pper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med laddhybrid-bil slĂ€pper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med buss/samĂ„kning slĂ€pper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
  • Resa med elbil slĂ€pper ut 0,01 kg koldioxid per kilometer.

Detta Àr ett uttag, alltsÄ det man tar ut frÄn banken.

Cyklar eller gÄr man fÄr man i stÀllet sÀtta in 0,2kg koldioxid/km. Man kan alltsÄ sÀtta in och spara koldioxid pÄ sitt konto.

Eleverna kan tex. vÀlja att resa med bil/buss och gÄ den sista biten och pÄ sÄ sÀtt spara koldioxid. Det eleverna behöver ta reda pÄ Àr de olika strÀckornas lÀngd, genom google maps, och rÀkna ut differensen mellan koldioxiduttag och insÀttning.

Ex. Åka till simhallen: Ă„ker 3 km buss, gĂ„ av en hĂ„llplats tidigare och promenera 800 m.

Buss 3 km = uttag 3 x 0,05 = 0,15 kg koldioxid
Promenad 800 m = insÀttning 0,8 x 0,2 = 0,16 kg koldioxid
-0,15 + 0,16 = + 0,01 kg insÀttning

Efter veckan:

Summera allas koldioxid-konton. Har klassen gemensamt gÄtt plus eller minus? Om nÄgon har gÄtt minus pÄ kontot kan det ju kompenseras med att nÄgon annan har varit duktig pÄ att göra insÀttningar i banken.

Diskutera gÀrna: Hur skulle man i Sverige kunna göra det lönsamt för personer att spara koldioxid?

Göteborgs-posten: Personligt pris pÄ koldioxid

Gör gÀrna den hÀr övningen innan: KoldioxidutslÀpp

Centralt innehĂ„ll i Ă€mnen Ă„k 4–6 (LGR 22)

Geografi Geografi

  • Utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrĂ„gor utifrĂ„n ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv pĂ„ hĂ„llbar utveckling.

Centralt innehÄll:

  • Hur val och prioriteringar pĂ„ individ- och samhĂ€llsnivĂ„ kan pĂ„verka miljön och frĂ€mja hĂ„llbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap

  • Utveckla förmĂ„ga att vĂ€rdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrĂ„n hur de pĂ„verkar hĂ€lsa, ekonomi och miljö.

Centralt innehÄll:

  • ResurshushĂ„llning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i nĂ€romrĂ„det och hur den fungerar.

Kemi Kemi

  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda kemi för att granska information, kommunicera och ta stĂ€llning i frĂ„gor som rör miljö och hĂ€lsa.

Centralt innehÄll:

  • Fossila och förnybara brĂ€nslen och deras pĂ„verkan pĂ„ klimatet.

Matematik Matematik

  • Utveckla förmĂ„ga att vĂ€lja och anvĂ€nda lĂ€mpliga matematiska metoder för att göra berĂ€kningar och lösa rutinuppgifter.
  • Utveckla förmĂ„ga att formulera och lösa problem med hjĂ€lp av matematik och vĂ€rdera valda strategier.
  • Utveckla förmĂ„ga att föra och följa matematiska resonemang.
  • Utveckla förmĂ„ga att anvĂ€nda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frĂ„gestĂ€llningar, berĂ€kningar och slutsatser.

Centralt innehÄll:

  • Tal i procentform och deras samband med tal i brĂ„k- och decimalform.
  • Hur tal i brĂ„k- och decimalform kan anvĂ€ndas i vardagliga situationer.
  • Metoder för berĂ€kningar med naturliga tal och enkla tal i brĂ„k- och decimalform vid överslagsrĂ€kning, huvudrĂ€kning och skriftlig berĂ€kning. AnvĂ€ndning av digitala verktyg vid berĂ€kningar.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och berĂ€kningar.
  • Formulering av matematiska frĂ„gestĂ€llningar utifrĂ„n vardagliga situationer.

Teknik Teknik

  • Utveckla förmĂ„ga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhĂ€llet och miljön samt hur tekniken har förĂ€ndrats över tid.

Centralt InnehÄll:

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för mĂ€nniska och miljö.