Instruktioner
Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta och fyll i alla sträckor på tavlan. Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka.
Placera klassen i grupper om tre där eleverna ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Grupperna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
I nästa steg jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa både sina individuella svar och ett gemensamt, vilket innebär att de inte får prata med varandra innan alla kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är samarbetet och diskussionerna som är det viktiga. Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.
Uppgift 1
En normalstor bil släpper ut 0,14 kilo koldioxid per kilometer (140 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan, hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då? Om ni hinner, räkna gärna ut svaret i både gram och kilo.
Uppgift 2
Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då? Om ni hinner, räkna gärna ut hur mycket koldioxid det blir i genomsnitt för varje elev.
Gå igenom resultaten på ovanstående uppgifter i helklass. Låt grupperna diskutera: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse? Samla svaren på ett blädderblock eller tavlan och diskutera vad grupperna vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt de under lektionen söka svar på de eventuella frågor som kommit upp.
Samla gruppernas svar på tavlan. Förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:
- Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
- Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas ut.
- Växter behöver koldioxid.
- För mycket koldioxid i luften är inte bra.
- För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden. Läs mer i faktabladet Växthuseffekten.
- Koldioxid ökar i luften när man till exempel andas ut, eldar brasa och kör bensin- eller dieselbil.
Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre. Gör gärna om grupperna om ni tycker att det behövs. Grupperna ska återigen redovisa både sina individuella svar och ett gemensamt, vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar.
I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 8 ton koldioxid per år och person (källa: Naturvårdsverket). I Sverige behöver vi minska våra koldioxidutsläpp med 75 procent. Läs mer i faktabladet Koldioxid.
Uppgift 3
Det finns ungefär tio miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med x kilometer i veckan (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka). Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut per vecka under ett år? Diskutera gärna i klassen vad ett medeltal är och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.
Uppgift 4
Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas? Om ni hinner, försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.
Avsluta övningen med en gemensam diskussion. Kombinera gärna övningen med faktasidorna om koldioxid och växthuseffekten.
Centralt innehåll i ämnen åk 4-6 (LGR 22)
Biologi
- Utveckla förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.
Centralt innehåll:
- Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
Fysik
- Utveckla förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö.
Centralt innehåll:
- Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Geografi
- Utveckla kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen.
Centralt innehåll:
- Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
Hem- och konsumentkunskap
- Utveckla förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
Centralt innehåll:
- Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Kemi
- Utveckla förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.
Centralt innehåll:
- Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
Matematik
- Utveckla förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
- Utveckla förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier.
- Utveckla förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- Utveckla förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll:
- Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
- Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
- Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
- Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Svenska och svenska som andraspråk
- Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll:
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.