Varför behöver vi sova?
Det finns flera anledningar till att vi människor behöver sova:
Viktigt för hjärnan
Vi människor behöver sova för att kroppen ska reparera sig. När man sover får hjärnan vila sig, så att den kan fungera nästa dag. Forskare menar att sömnen återuppbygger nervkopplingarna i hjärnan, vilket är vilket viktigt för vårt minne. Sömnen gör att man får bättre minne, blir gladare och får lättare att koncentrera sig.
Minskar risken för sjukdomar
God sömn minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den stärker även immunförsvaret som skyddar oss mot andra sjukdomar.
Hur mycket sömn behöver vi?
Barn har kroppar och hjärnor som växer. Därför behöver barn sova mer än vuxna. En femåring behöver sova 10–12 timmar, en åttaåring till tolvåring cirka 10 timmar och en vuxen 7,5–8,5 timmar per natt. Ingen, oavsett ålder mår bra av att sova mindre än 6 timmar per natt under en längre tid.
Morgonmänniskor- och kvällsmänniskor
En del människor är morgonmänniskor, medan andra är kvällsmänniskor. En morgonmänniska vaknar tidigt och känner sig utvilad och redo att börja dagen tidigt på morgonen. En kvällsmänniska däremot har ofta svårt att vakna tidigt och föredrar hellre att sova längre och vakna senare på dagen. De flesta av oss är någonstans mittemellan, ofta med en dragning åt något håll. Förmodligen är det våra genetiska arv som avgör vilken sorts sömnmänniska man är.
Olika sorters sömn
När du sover går kroppen igenom olika sömnfaser. Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler som varar mellan 90 och 120 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan de olika sömnfaserna och sömnens djup varierar. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre under senare delen av natten.
Fas 1: Lättsömn (insomningsstadium)
Insomningsstadiet är den kortaste delen av din sömn. Den utgör bara 5 procent av hela din sömn. I den här fasen är du i gränslandet mellan sömn och vakenhet.
Fas 2: Bassömn
Efter cirka fem minuter i lättsömn går du vidare till bassömn. Det utgör cirka hälften av din sovtid. Denna fas är ett mellanläge mellan REM-sömn och djupsömn. Nu har andningen blivit långsammare och ytligare, hjärtfrekvensen har avtagit.
Fas 3: Djupsömn
Efter fas två närmar vi oss djupsömn. Den utgör cirka 15 procent av totalsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Det är den viktigaste och mest värdefulla delen av sömnfaserna.
Fas 4: Drömsömn (REM-sömn)
Musklerna är fortsatt mycket avslappnade men man rör sig ändå ofta i sängen. Det är den period då den främre delen av hjärnan får vila och återhämta sig och då bearbetar du känslor och upplevelser du haft under dagen.
Efter drömsömnen följer stabil sömn varpå sömncykeln börjar om eller, mot slutet av natten, vakenhet.
Källa: Hjärnfonden