En livsnödvändig gas
Koldioxid är en så kallad växthusgas. Läs om växthusgaser i faktabladet Växthuseffekten. Om det inte fanns koldioxid skulle det inte finnas något liv på jorden. Växter är beroende av koldioxid, som djur och människor andas ut för att kunna leva. Växterna släpper i sin tur ifrån sig syre, som är livsviktigt för människor och djur (källa: Naturvårdsverket).
Växter har en unik förmåga att ta till vara på och lagra energi från solljuset. När solen lyser på växterna omvandlas koldioxid och vatten till energirika kolhydrater. Växter har därför stor betydelse för allt liv på jorden, eftersom djur och människor behöver kolhydrater. Vi utnyttjar också växterna när vi använder energin i kol, olja och naturgas, som består av växt- och djurdelar.
Växt- och djurdelar blir bränsle
I miljontals år har växt- och djurdelar lagrats under högt tryck i marken eller på havsbotten och omvandlats till kol, olja och naturgas – som vi kallar fossila bränseln. Energin som lagrades i växterna för miljoner år sen finns kvar i de fossila bränslena som vi människor använder när vi till exempel kör bil eller värmer upp våra hus. I alla fossila bränslen finns grundämnet kol. (källa: Naturvårdsverket).
Om vi till värmer upp huset med olja eller kör en bil som drivs med bensin ökar mängden koldioxid i luften. Det finns också förnybara bränslen. Med förnybara bränslen menar man bränslen som tar mindre än hundra år att bildas. Två exempel på förnybara bränslen är etanol, som huvudsakligen tillverkas av spannmål, majs och sockerrör och biodiesel som tillverkas av oljor från växter.
De förnybara bränslena är en del av det naturliga kretsloppet. Det betyder att det inte bildas mer koldioxid när vi använder förnybara bränslen än vad växterna kan ta upp. När vi använder fossila bränslen bildas däremot mer koldioxid. De fossila bränslena kommer också, tillskillnad från de förnybara, att ta slut. Det tog miljoner år för de fossila bränslena att bildas och nu förbrukar vi dem i alldeles för snabb takt (källa: Naturskyddsföreningen). Förnybara bränslen kan inte ersätta de fossila bränslena för det räcker inte jorden till för. Därför krävs ny teknik som gör att vi kan använda andra förnybara energikällor att driva bilar med än förbränningsmotorer, till exempel el. El kan produceras genom solceller, vindkraft och vattenkraft.
Idag använder vi framförallt fossila bränslena när vi kör bil. Koldioxid som släpps ut i luften kan finnas kvar i över hundra år. Ju mer koldioxid det finns i luften desto varmare blir det på jorden och växthuseffekten ökar. Det beror på att koldioxiden hindrar en del av solens strålar från att studsa tillbaka ut i rymden. Varje år slås nya värmerekord och experter menar att det har inte funnits så mycket koldioxid i luften som nu sedan man började mäta temperaturen år 1850 (källa: SMHI).
Så mycket koldioxid släpper Sverige och världen ut
Varje svensk släpper i genomsnitt ut sex ton koldioxid per år. Ett ton är 1 000 kilo. Man brukar säga att ett mjölkpaket väger ungefär ett kilo (källa: Naturvårdsverket). Varje svensk släpper med andra ord ut lika mycket koldioxid som 6 000 mjölkpaket väger, varje år.
Vi som bor i den rika västvärlden släpper ut mycket mer koldioxid än människor som bor i fattigare länder, till exempel Indien. Om man räknar ihop alla utsläpp i världen och delar med antalet människor, släpper varje person i genomsnitt ut fyra ton koldioxid per år. USA släpper ut mest koldioxid per person i i världen, över 20 ton per person och år. Det är lika mycket som 20 000 mjölkpaket väger!
Det finns många faktorer som påverkar hur stora utsläppen kommer bli i framtiden. Några exempel är industrin, trafiken, hur mycket el vi använder och vad vi handlar i butiken. Varje dag gör vi val som påverkar hur jorden kommer må i framtiden. Bästa sättet att minska utsläppen är att ändra våra vanor. Vi kan till exempel cykla och åka kollektivt istället för att åka bil samt välja förnybara bränslen istället för fossila bränslen.