På Egna Ben På Egna Ben

Koncentration och stabilitet för trafiksäkerhet

De här övningarna går ut på att eleverna ska öva på sin balans/stabilitet och koncentration. Något som man behöver träna på för att bli en trafiksäker cyklist. Övningarna kan göras när som helst under skoldagen, som en mikropaus mitt i ett lektionspass, som en slags ”brainbreak”. Välj en utav övningarna att göra varje dag, eller variera dag för dag. Gör övningarna i 10 minuter varje dag. Dela gärna upp och gör 2×5 minuter under skoldagen.

Balans-paus i klassrummet 1

Eleverna placerar den ena foten framför den andra på en rak linje. Vrid huvudet från höger till vänster, upprepa 10 gånger. är det lätt, prova att blunda och gör samma vridning.

Bilda nu ett snirklande led runt om i klassrummet. Be eleverna ställa sig efter varandra med lite mellanrum emellan sig. Eleverna placerar åter den ena foten framför den andra i en rak linje. Eleven som står sist, ska skicka en bok framåt i ledet, För att kunna ta emot och skicka boken vidare måste eleverna vrida överkroppen. Ingen elev får ”tappa balansen” och flytta någon fot under rundan. Första gången handlar det om att boken ska hela vägen från första till sista personen i ringen/ledet, utan att någon flyttar sina fötter…Klara eleverna detta, så kan man göra en runda till, men ta tiden denna gång. Sedan kan man försöka slå ett nytt ”klassbästa”.

Balans-paus i klassrummet 2

  1. Eleverna står på ett ben. Med andra benet och foten ska de rita 8:or i luften. Öka svårighetsgraden genom att lägga händerna i kors över kroppen, blunda eller höja foten högre upp från golvet. Byt ben. Låt eleverna hålla räkning på hur många åttor de ritat med varje fot. Sätt gärna på lite musik i bakgrunden.
  2. Pendla med en fot och armar. Börja med höger fot framåt, vänster arm pekar framåt, höger arm pekar bakåt, flytta höger fot bakåt (utan att nudda golvet, samtidigt som höger arm pendlar framåt och vänster arm pendlar bakåt. Byt ben och gör övningen igen. (Tränar också koordination)

Balans-paus i klassrummet 3

Eleverna står på ett ben med det andra benet böjt 90° i höften och knät. Eleverna fäller sedan framåt med överkroppen samtidigt som de sträcker det fria benet rakt bakåt så det blir en rak linje från överkroppen och längs det fria benet. Återgå sedan till startpositionen, sträck upp händerna mot luften och gå upp på tå. Behåll balansen och upprepa övningen.

Denna övning kan göras svårare genom att stå på en ihopvikt handduk eller kudde.

Koncentrations-paus i klassrummet 4

Eleverna arbetar parvis, sittandes eller stående. Välj att arbeta med händer eller fötter.

Eleverna sitter/står parvis mitt emot varandra. Nu ska de nudda varandras högerfötter/händer en gång. Därefter ska de nudda varandras vänsterfötter/händer två gånger. Slutligen ska de återigen nudda varandras högerfötter/händer, fast tre gånger. Nu börjar de från början med 1, 2, 3.

Kör gärna fotrundan under en minut, ta några sekunders paus, kör fotrundan under en ny minut. Gör hela övningen i fyra minuter. Uppmuntra eleverna att försöka vara så tysta som möjligt.

Försvåra övningen genom att först göra en runda med fötterna och sen en runda med händerna. När eleverna gör en likadan runda med händerna kan paren stå med benen böjda eller på ett ben. klappa ihop högerhänderna en gång, vänsterhänderna två gånger och slutligen högerhänderna tre gånger. Sedan reser paret sig upp och gör en fotrunda. Växla därefter mellan fotrunda och handrunda.

Koncentration i klassrummet 5

Eleverna arbetar parvis. eleverna ställer sig mitt emot varandra, varje elev knycklar ihop ett papper, böjer lätt på benen och kastar pappret med höger hand samtidigt, och tar emot papperstussen med vänster hand.

Eleverna ska nu kasta med vänster hand och ta emot med höger hand. Övningen kräver koncentration och en hel del övning innan det fungerar full ut.

De par som får kläm på övningen kan få en utmaning i att också stå på ett ben, och kasta en papperstuss till varandra. Räkna hur många kast de hinner i paret innan någon av dem tappar balansen och måste sätta ner en fot.

Koncentration i klassrummet 6

Börja med att utse en spelledare. Första gången ni gör övningen kan du som pedagog vara spelledare. Kom överens om fyra olika ljudsignaler. Exempelvis: stamp i golvet, klapp med händerna, ett läte/rop osv. Varje signal betyder en slags rörelse. Bestäm rörelsen: ex. stamp i golvet = snurra runt, en klapp med händerna = stå på ett ben, ett läte/rop = hoppa jämfota 1 gång.

Alla utom spelledaren blundar och skall lyssna efter vilken signal som ges, och sedan tyst göra rörelsen. (brukar bli lite fnissigt, då det är svårt att komma ihåg vilken signal som betyder vilken rörelse)

Cykelquiz

Den här övningen är en quiz, som man kan göra på flera olika sätt. Antingen kan man göra den tillsammans som en Kahoot-quiz (länk), låta eleverna göra den enskilt som en quiz i Forms (länk), eller att läraren läser frågan och att eleverna diskuterar i klassrummet kring vilka/vilket svar som de tror är rätt. Se tillfället som ett sätt att lära nytt om cykling, inte visa vad man redan kan.

Viktigt är att gå igenom de rätta svaren för det finns en del saker som behöver diskuteras och förtydligas. Det är också viktigt att eleverna förstår att det är ett inlärningstillfälle och inte ett test på deras kunskaper.

Lärarhandledning/Svar/Förtydliganden, se PDF Lärarhandledning.

Mitt vägmärke

Eleverna har i uppdrag att skapa ett nytt vägmärke. Det kan vara ett vägmärke som de saknar, eller som de tycker hade varit bra om det fanns. Det kan också vara ett vägmärke som de tror skulle underlätta för andra i trafiken.

Man får inte sätta upp egna vägmärken i trafiken. De flesta vägar ägs av staten eller kommunen. Vill man sätta upp skylt på en väg måste man ansöka hos Trafikverket eller kommunen om att få göra detta. På en enskild väg, alltså en väg som man som privatperson kan äga, får man sätta upp egna skyltar.

Vägmärken regleras internationellt av FN (FN:s konvention om vägmärken och signaler) och EU. Sverige och de flesta länder i Europa har samma typ av vägmärken, de har samma standard, vilket underlättar om du ska resa utomlands.

Ibland kan man upptäcka ”vägmärken” som man inte sett förut, de kan vara speciella för just den platsen, men då finns vägmärket på en kommunal väg där man har gett tillstånd för skylten. Ett sådant vägmärke ingår inte i de vägmärken som är godkända av FN eller EU.

Inled lektionen med att fråga: Varför vi har vägmärken i trafiken. Vad använder vi vägmärken till?

Vägmärken talar om vad som är tillåtet att göra, vad som inte är tillåtet, hur fort man får köra, var man ska gå över vägen mm. vägmärken delas in i olika kategorier för att lättare kunna hålla isär de olika typerna av vägmärken, vilket underlättar för trafikanterna. Varje kategori följer ett visst mönster och har samma färger. Idag kan eleverna välja på att skapa ett eget varningsmärke, förbudsmärke eller påbudsmärke. Använd elevernas fantasi! Sök på nätet efter inspiration. Ett bra sökord om man vill få upp tydliga bilder/symboler är: siluett.


Varningsmärken (nästan alltid en trekant med rött, gult och svart)
Varningsmärken varnar för olika typer av faror. Det betyder att du ska vara uppmärksam.
Förbudsmärken (nästan alltid runda)
Förbudsmärken betyder att någonting är förbjudet.
Påbudsmärken (alltid runda i blått och vitt)
Påbudsmärken är en uppmaning. Du är skyldig att följa uppmaningen på skylten.


Tänk på att:

  • Trafikmärken ska vara lätta att förstå.
  • En bild/symbol i form av en siluett är lätt för oss människor att förstå.
  • Varje typ av trafikmärke följer ett visst mönster och har samma färger.
  • Använd tydliga siluetter. Ta bort onödiga detaljer.

Du som pedagog kan välja hur du vill att eleverna ska arbeta med uppgiften. De kan skapa sin skylt i en digital miljö, använda färgat papper som de klipper och klistrar, eller skissa, rita och sedan färglägga med pennor/vattenfärg etc.

Teckensnittet som används för vägmärken heter Tratex (länk). Det har utvecklats för att få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna.

Trafikljus

Den här övningen är till för att eleverna skall lära sig, dels trafikljusens signaler, dels hur de kan vara programmerade.

Tips! Denna övning kan kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna använder gratisprogrammet Scratch (scratch.mit.edu).

Eleverna kan jobba ensamma eller i par. De behöver tillgång till dator och internetuppkoppling.

Uppgiften är att programmera ett trafikljus vid ett övergångsställe så att det fungerar som i verkligheten.

Hur ser de olika signalerna ut och vad betyder de?

Finns det trafikljus nära skolan är det bra om de kan fylla i tabellen (i Elevbladet) med vilka tidsintervaller trafikljuset har. I första hand bör de välja ett trafikljus som bara är kopplat till ett övergångsställe. Beroende på trafikljusets utformning kanske de behöver göra en egen tabell. Har man inget trafikljus i närheten kan man använda en av filmerna och fylla i tabellen.

Vill man jobba mer med programmering så kan man låta eleverna programmera trafikljuset själva med den bifogade instruktionen (bilaga ”Scratchinstruktion trafikljus”).

Vill man genomföra en enklare variant där man bara stoppar in de tider man fått från sitt trafikljus går man in på denna länk: Trafikljus för tidsmodifiering. Instruktion för hur man gör detta finns här (Bilaga ”Modifiera färdig programmering”).

Hur får man cykla egentligen?

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

Cykelbana
Trottoar
Väg
Vägren

De ska också ta kort på:

En ringklocka
Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Startövning

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

  • Rött för bil
  • Blått för buss/spårvagn
  • Grönt för promenad
  • Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

  • Varför har du/ni valt den vägen?
  • Varför har du/ni valt det färdsättet?
  • Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

  • Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
  • Varför väljer man den väg man gör?
  • Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
  • Kan man välja andra vägar?
  • Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.

Trafikmärken

trafikmarken

Eleverna får i uppgift att gå sin egen och en kamrats skolväg tillsammans med en kamrat. De får med sig några färgpennor. Under hela skolvägen ska de observera vägmärken och måla av dessa. De behöver bara måla ett märke en gång och markerar sedan, under antal, alla gånger de ser detta märke. När alla elever kommer åter till klassrummet diskuteras:

  • Varför tror ni att det finns vägmärken?
  • Vilka olika typer av vägmärken finns?
  • Vilka vägmärken är vanligast i vår närmiljö?
  • Vad är typiskt för varje typ?
  • Vilka former kan vägmärken ha?
  • Varför tror ni de olika vägmärkena har de former de har?
  • Vad betyder de olika vägmärkena?
  • Vilka vägmärken behöver eleverna känna till?
  • Vad skulle hända om det inte fanns vägmärken?
  • Vem bestämmer vilka vägmärken som ska finnas var?

Låt eventuellt eleverna i par välja ett vägmärke. De ska beskriva vad vägmärket betyder på ett så tydligt sätt som möjligt. Övriga elever i klassen ska gissa vilket märke det är.

Varningsmärken

trafikmarken1

Förbudsmärken (gul-röda)

trafikmarken2 (1)

Påbudsmärken (blå-vita)

trafikmarken2

Upplysningsmärken

trafikmarken3

Kamraternas skolväg

Den här övningen är till för att aktualisera elevernas trafiksäkerhetstänkande och göra dem uppmärksamma på platser i trafiken där de behöver vara extra uppmärksamma. Samtidigt är det en kartövning som tränar eleverna i att hitta runt skolan.

Alla klasser som deltar i På egna ben bör de genomföra trafiksäkerhetsövningen – Inför start. Har man deltagit tidigare i På egna ben eller vill arbeta mer med trafiksäkerhetsfrågorna kan man göra följande övning.

Dela in eleverna i par som helst bor nära varandra. Sätt ihop paren till grupper om fyra elever. Paren bör bo åt olika håll från skolan. Låt dem sätta sig tillsammans och rita ut alla fyras väg till skolan på var sin karta så alla har allas vägar utritade. Låt dem sedan två och två gå hela eller delar av de två andra kamraternas skolväg/ar.

Deras uppgift blir att observera trafiksituationer och markera ställen de tycker att kamraten ska vara extra uppmärksam på. Det kan till exempel vara ställen där det lätt skulle kunna hända olyckor och ställen som kanske är extra trevliga, alternativ som kamraterna skulle kunna välja, trafikmärken de inte förstår osv.

När de kommer tillbaka till skolan jämförs deras observationer med hur det andra paret upplever sin skolväg. Uppgiften blir då att diskutera trafik utifrån de egna skolvägarna.

Som avslutning låter ni grupperna redovisa sina tankar och diskussioner vid en stor karta i klassrummet inför övriga elever.

Ägget

Den här övningen är till för att göra eleverna uppmärksamma på hastighetens och skyddsutrustningens betydelse för människors överlevnad i trafiken.

agg_ovn

Eleverna får arbeta i grupper om 2–3 elever. Utmaningen lyder: Hur kan ni göra för att släppa ett ägg från taket utan att det går sönder?

Innan de får börja arbeta praktiskt så låt dem fundera en stund enskilt kring frågan:

Vad är det som avgör om ägget håller? Till exempel hastighet, skyddsutrustning, höjd, vad det landar på och så vidare. Låt dem i sina grupper diskutera och skriva ner vad de tror är viktigt att tänka på.

Samla upp alla gruppers tankar på tavlan.

Låt eleverna uppfinna ”skyddsutrustningar” i grupper om tre. Låt dem inte testa att släppa ägg till att börja med utan låt alla grupper göra färdigt först. Innan ni testar så titta på varje grupps lösning och be dem förklara hur de tänkt. Värdera lösningen utifrån svaren på frågan: Vad är det som avgör om ägget håller?

Diskutera med eleverna vilken utrustning de tror är säkrast.

Testa sedan vilken som är säkrast. Om ni har tid och vill så låt eleverna göra förändringar och förbättringar utifrån diskussionen ovan.

Avsluta övningen med en diskussion där ni tar upp: Vad har det vi gjort för relevans i trafiken? Vilka av era lösningar finns som skyddsutrustningar i trafiken på riktigt?

Reflex

Alla vet att man ska ha reflex på sig i mörkret men ändå är det många som går ut utan. Hur bra är reflexerna egentligen? Spelar det någon roll vilken reflex jag väljer? För att öka elevernas förståelse för reflexens betydelse för hur väl de syns i mörker kan ni genomföra den här övningen. Tanken är att eleverna förutom att förstå hur viktigt det är med reflexer också ska förstå att reflexens placering, ålder och utformning har betydelse.

Be eleverna ta med sig reflexer hemifrån. Det är bra om ni får variation mellan fastsydda reflexer, hängande reflexer, gamla reflexer och nya reflexer. Ju större variation desto bättre.

Börja i klassrummet med att diskutera följande:

  • Hur tror ni att man bäst ska göra för att synas i mörker om man är ute och går?
  • Tror ni att det är skillnad på olika reflexer?
  • Vilka olika typer av reflexer finns det? (Jämför material, hur de sätts fast mm)
  • Vad tror ni gäller för att en reflex ska synas bra?

Titta i det ljusa klassrummet på de reflexer som barnen har haft med sig och försök diskutera vilka de tror är bra och vilka de tror är mindre bra – samt varför. Försök gärna rangordna reflexerna efter hur väl eleverna tror att de syns.

Låt sedan eleverna ta på sig reflexerna. Se till att någon elev inte har reflex, någon många reflexer, någon hängande, någon fastsydd, någon gammal, någon ny osv.

Samlas i ett mörkt rum, gärna gymnastiksalen, som går att mörklägga. (Avståndet mellan ficklampa och reflexer bör vara minst fyra meter).

Be alla elever utom fyra samlas i ena änden av rummet. De ska gå från ena sidan av rummet till den andra. Be fyra elever stå i andra änden av rummet och lysa på eleverna med ficklampa. (Här är det viktigt att ficklampan inte har för starkt sken.)

reflexovning

Uppgiften blir att försöka se vilka reflexer som syns bäst. Byt ut de fyra eleverna så att alla får studera reflexerna. Tänd ljuset och diskutera med eleverna:

  • Hur väl syntes de som inte hade reflex på sig?
  • Vilka reflexer syntes bäst?
  • Kan vi rangordna dem? (Kanske behöver ni släcka för att titta igen.)
  • Hur väl stämde detta med det vi trodde innan?

Diskutera vidare i klassrummet

  • Stämde den rangordning vi gjorde innan i klassrummet?
  • Vad är det som avgör hur bra en reflex är?
  • Vad ska man tänka på när man sätter på sig en reflex när man ska ut och gå i mörker?

Till läraren:

  • En reflex som är i rörelse syns bättre än en som är stilla.
  • Fastsydda reflexer bör kompletteras med löst hängande.
  • En reflex bör placeras i knähöjd för att även synas i bilars halvljussken.
  • En reflex som är ny syns bättre än en som är gammal.
  • En reflex som legat i fickan tillsammans med mynt och nycklar förlorar en del av sin reflektionsförmåga.