På Egna Ben

I alla tider har barn gått till skolan. Vissa har haft skolan nära och andra har haft lång väg till sin skola.

I den här övningen ska klassen intervjua var sin äldre vän, granne eller släkting om deras väg till skolan. Hur långt hade de? Hur såg vägen ut? På vilket sätt tog de sig till skolan? Var det mycket trafik?

Man kan med fördel använda Google Maps. Här ser du två exempel.

Här är en väg till skolan i låg och mellanstadiet. Avståndet var 1 km till skolan.

Här är vägen till skolan i högstadiet. Avståndet var 2.3 km till skolan.

Som avslutning på aktiviteten kan ni till exempel göra stapeldiagram och jämföra hur många som gick, cyklade, åkte bil eller buss.
Eleverna kan också berätta/redovisa om vad de fått reda på inför varandra i klassen eller i smågrupper.

Här nedan ser du ett diagram som visar ökningen av personbilar i Sverige 1925–1970. Hur många bilar tror du det finns idag? Diskutera i klassen!

År	Personbilar	Lastbilar	År	Personbilar	Lastbilar
1925	59 122	19 203	1950	252 503	82 204
1930	103 664	38 071	1955	636 543	109 072
1935	109 096	42 116	1960	1 193 910	121 063
1940	34 646	43 084	1965	1 792 670	132 602
1945	50 108	41 882	1970	2 287 710	143 562

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

• Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
• Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
• Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
• Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

• Vad är en vana?
• Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
• Hur bryter man dåliga vanor?
• Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
• Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.