På Egna Ben På Egna Ben

Att resa med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken

Det finns olika typer av funktionsnedsättningar som på olika sätt innebär en nedsatt förmåga att fungera psykiskt, fysiskt eller intellektuellt. Olika funktionsnedsättningar kräver olika typer av anpassningar beroende på om det handlar om svårigheter att röra sig, se, höra, bearbeta, tolka och förmedla information eller att tåla vissa ämnen.

Eleverna har i uppdrag att testa hur det är att resa i kollektivtrafiken med olika funktionsnedsättningar och reflektera över de svårigheter som kan uppstå. Klassen ska sedan diskutera i grupp hur resan för personer med funktionsnedsättning kan upplevas och förbättras.

Att ha svårt att se i kollektivtrafiken

  • Förbered ett område med hinder och låt barnen använda ögonbindlar eller blunda för att simulera blindhet/svårt att se.
  • Gör en fiktiv buss genom att rada upp stolar.
  • Ge dem en uppgift att navigera genom området med hinder för sedan kliva på det fiktiva fordonet.
  • Efteråt kan de reflektera över de svårigheter de stötte på och vilket stöd som personer som inte ser kan behöva i kollektivtrafiken. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som inte ser?

Att ha svårt att höra i kollektivtrafiken

  • Låt hälften av barnen simulera att de är döva/har svårt att höra genom att använda hörselproppar för att blockera ljud, och låt hälften av barnen vara hörande.
  • Sätt upp stolar i rader för att simulera en buss.
  • Läraren är förare och ger olika typer av kommandon till barnen i ”högtalarsystemet”, exempelvis att alla behöver kliva av bussen, att alla ska resa på sig, att man ska lägga en hand på sitt huvud etc. Tänk på att prata ganska lågt då de flesta hörselskydd släpper igenom ljud.
  • Efteråt kan de diskutera vilka utmaningar de upplevde och vilket stöd som personer som inte hör kan behöva i kollektivtrafiken. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som inte hör?

Att ha svårt att röra sig i kollektivtrafiken

Introducera ämnet tillgänglighet i kollektivtrafiken. Förklara att personer som använder rullstol kan ha specifika utmaningar när de reser (se faktablad).

Diskussionsfrågor:

  • Vad tror du är de största utmaningarna för personer i rullstol när de reser i kollektivtrafiken?
  • Varför är det viktigt att kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med rörelsenedsättning?
  • Vad kan föraren göra för att hjälpa personer med rörelsenedsättning?
  • Vad kan du som medresenär göra för att underlätta för personer med rörelsenedsättning?

Att ha svårt att tolka och förstå i kollektivtrafiken

En person som har svårt att tolka och förstå information kan ha svårigheter med sinnesintryck, att minnas, uppfatta tid, planera, organisera och fokusera. Det kan också vara svårt att hantera stressiga situationer, ta in och tolka mycket information och att vara i sociala sammanhang.

Genom att titta på filmerna på länken nedan kan du uppleva hur en resa med kollektivtrafiken kan vara för en person med kognitiv funktionsnedsättning. Vi rekommenderar dig att se dig runt i bussen genom att använda navigeringsfunktionen. Följ också de instruktioner som ges i filmen.

Se filmerna om att resa med kollektivtrafiken med respektive utan kognitiv funktionsnedsättning.

https://www.mfd.se/utgangspunkter/tillganglighet/funktionssimulatorn/

  • Diskutera vilka svårigheter personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar kan uppleva i kollektivtrafiken och vilket stöd man kan behöva. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som har en kognitiv funktionsnedsättning?

Att ha svårt att tåla vissa ämnen i kollektivtrafiken

När någon har en allergi betyder det att personens kropp reagerar på vissa ämnen som andra människor inte har problem med. Det kan vara allergi mot exempelvis pollen, pälsdjur, mat eller insektsbett. Det kan ge olika besvär i form av andningssvårigheter eller utslag.

  • Diskutera vilka svårigheter personer som har svårt att tåla vissa ämnen kan uppleva i kollektivtrafiken och vilket stöd man kan behöva. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som har svårt att tåla vissa ämnen?
  • Vad kan du som medpassagerare göra för att underlätta för personer som har svårt att tåla vissa ämnen att resa med kollektivtrafiken?

Värderingsövning – att resa tillsammans

Ja, nej, kanske

Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en NEJ och en KANSKE.

Välj ut de påståenden du vill använda dig av. Läs upp nedanstående påståenden, ett i taget. Eleverna går till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkt när de valt. Låt sedan några vid varje lapp berätta hur de tänker kring sitt val.

  1. Det är jobbigt att vänta på bussen/tåget/spårvagnen.
  2. Det känns tryggt att föraren säger hej när jag går ombord.
  3. Det är obehagligt att sitta bredvid en främling.
  4. Att åka bussen/tåget/spårvagnen själv ger frihet.
  5. Föraren\personalen ombord är uppmärksamma på mig och mina behov när jag reser.
  6. Det är lag att ha bilbälte på buss.
  7. Förare är otrevliga.
  8. Jag är orolig att föraren inte ska vara uppmärksam på att jag ska gå av.
  9. Jag litar på att jag kommer fram i tid när jag reser med bussen/tåget/spårvagnen.
  10. Det är enkelt att resa med bussen/tåget/spårvagnen.
  11. Tycker du att bussen/tåget/spårvagnen går de tider då du behöver dem?
  12. När jag åker bussen/tåget/spårvagnen kommer jag oftast fram i tid.
  13. Bussen/tåget/spårvagnen är till för alla.
  14. Det är oftast helt och rent på bussen/spårvagnen/tåget/ jag reser med.
  15. Jag kan gå eller cykla själv till hållplatsen för att resa till skolan.

 

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.

Fyra hörn

Läs upp frågan/situationen och de olika svarsalternativen. Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går ledaren dit och lyssnar på henne/honom. Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.

 

Förslag på diskussionsfrågor.

Hur tar du dig till/från skolan idag?

  • Kollektivtrafik
  • Cykel, gång
  • Bil

 

Hur väl stämmer följande påståenden in på hur du skulle vilja resa till/från skolan?

  • Skulle vilja cykla mer
  • Skulle vilja gå mer
  • Skulle vilja åker mer bussen/tåget/spårvagnen.

 

Finns det platser kopplat till bussen/tåget/spårvagnen där du känner dig mer otrygg?

  • När jag väntar på bussen/tåget/spårvagnen
  • Ombord på fordonet innan jag hittat min plats
  • När jag måste sitta bredvid en främling

Väl ombord på fordonet, vad får dig att känna dig otrygg?

  • När föraren kör för snabbt och ryckigt
  • När andra personer ombord beter sig högljutt och stökigt.
  • När det är trångt och för mycket folk ombord

 

Sätt dig in i situationen….

Du kliver på bussen och alla platser vid fönstret är upptagna, hur gör du då?

  • Jag sätter mig på en ledig plats, även om det är bredvid någon jag inte känner
  • Jag sätter mig på en ledig plats, men bara om det är bredvid någon jag känner
  • Jag väljer att stå upp

 

Du ska ta dig till ditt fritidsintresse, och det finns flera möjliga sätt att ta sig dit med kollektivtrafiken. Hur väljer du att ta dig dit?

  • Jag tar den snabbaste resan som tar 25 minuter som innebär ett byte från buss till tåg.
  • Jag tar en lite långsammare resa som tar 40 minuter, men då kan jag sitta på samma buss hela vägen fram.
  • Jag väljer att cykla 15 minuter till tåget som sedan tar 20 minuter för att få motion.

 

Bussen du sitter på är sen och du riskerar att missa ditt byte, vad gör du?

  • Ingenting
  • Går fram till bussföraren och frågar om han kan ringa den andra bussen så att den väntar in
  • Ringer närstående och ber om skjuts

Vägen till skolan – en generationsfråga?

I alla tider har barn gått till skolan. Vissa har haft skolan nära och andra har haft lång väg till sin skola.

I den här övningen ska klassen intervjua var sin äldre vän, granne eller släkting om deras väg till skolan. Hur långt hade de? Hur såg vägen ut? På vilket sätt tog de sig till skolan? Var det mycket trafik?

Man kan med fördel använda Google Maps. Här ser du två exempel.

Här är en väg till skolan i låg och mellanstadiet. Avståndet var 1 km till skolan.

Här är vägen till skolan i högstadiet. Avståndet var 2.3 km till skolan.

Som avslutning på aktiviteten kan ni till exempel göra stapeldiagram och jämföra hur många som gick, cyklade, åkte bil eller buss.
Eleverna kan också berätta/redovisa om vad de fått reda på inför varandra i klassen eller i smågrupper.

Här nedan ser du ett diagram som visar ökningen av personbilar i Sverige 1925–1970. Hur många bilar tror du det finns idag? Diskutera i klassen!

År   Personbilar   Lastbilar   År Personbilar   Lastbilar  
1925   59 122 19 203 1950   252 503 82 204
1930   103 664 38 071 1955   636 543 109 072
1935   109 096 42 116 1960   1 193 910 121 063
1940   34 646 43 084 1965   1 792 670 132 602
1945   50 108 41 882 1970   2 287 710 143 562

Hur kan man veta?

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

  • Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
  • Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
  • Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
  • Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.