På Egna Ben På Egna Ben

Tidsresan

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

Var kommer varorna ifrån?

En viktig pusselbit för att förstå begreppet hållbar utveckling är att kunna se sambandet mellan ekologi, ekonomi och det sociala. För att introducera eleverna till detta tankesätt har den här övningen formulerat de tre kategorierna så här: Miljö, Ekonomi och Människor.

hallbarutvckling-03

Under övningens första del lär sig eleverna hur de olika aspekterna av hållbarhetsbegreppet fungerar tillsammans. Eleverna gör en övning där de i mindre grupper får läsa några korta fakta om en vara, ett s.k. varukort, och sedan tillsammans bestämma vilken kategori de tycker tar störst skada av hur varan tillverkas. Övningen innehåller tre olika varukort som eleverna diskuterar i tur och ordning.

I övningens andra del, diskussionen, fokuserar vi på transportfrågor och var i världen varorna kommer ifrån. Syftet är att visa eleverna hur man genom att köpa varor som inte transporterats långt kan arbeta för bättre hållbarhet och en bättre miljö – även om det bara innebär att ta cykeln eller promenera till affären.

Innan du gör övningen med eleverna, läs gärna faktabladet om hållbarhet som går att ladda ner från www.paegnaben.se.

Genomförande

Introducera övningen

Berätta att de ska göra en övning som handlar om hur varor vi köper i Sverige tillverkas och transporteras. Övningen går ut på att de ska komma fram till om de tycker att miljön, människorna eller ekonomin tar störst skada.

Diskutera med eleverna kring hur man kan tänka kring de tre kategorierna miljö, människor och ekonomi.

  • Miljö är naturen omkring oss; djur och växter. Om vi släpper ut gifter eller skövlar skog kommer naturen ha svårt att återhämta sig.
  • Människor berör hur människor i världen mår. Personer som har farliga arbeten, kommer i kontakt med gifter eller inte får ordentliga skyddskläder kan skada sig eller bli sjuka.
  • Ekonomin handlar om att göra smarta val för framtiden. Att till exempel hugga ner all skog kanske gör att man tjänar mycket pengar just då, men på längre sikt är det inte bra.

Del 1: Hållbarhetsbegreppet

Eleverna ska jobba i grupper om tre till fyra. Gör gruppindelningen. Dela ut det första varukortet till grupperna.

Säg att de har fem minuter (Du kan ge eleverna mer eller mindre tid beroende på vad du tycker gruppen behöver) på sig att komma överens kring frågorna:

  • Vilken kategori tyckte ni tog störst skada? (Miljö/Människor/Ekonomi)
  • Varför tycker ni det?

När tiden har gått ut, be grupperna redogöra för de andra vad de har valt och hur de tänkt samt om alla i gruppen samma sak. Om svaret är ’nej’ fråga vad den/de som tyckte annorlunda tänkte.

Ge grupperna det andra kortet och låt dem göra samma sak igen. Gör sedan samma sak med kort tre.

När alla tre korten har diskuterats, samla eleverna i en ring där alla kan se varandra. Be dem ta med sig varukorten.

Del 2: Diskussion

Avsluta med en öppen diskussion kring frågorna:

  • Hur gjorde ni för att bestämma vilken kategori ni tyckte tog mest skada?
  • Finns det någon kategori som oftast kändes viktigare än de andra två. Varför?
  • Var kommer varorna på varukorten ifrån? (Eleverna kan titta på varukorten igen om de behöver. Där står det var varan har tillverkats.)
  • Hur kommer varorna till Sverige?
  • Hur transporteras varan ifrån affären hem till dig?
  • Hur påverkas miljön av att varorna transporteras?
  • Vad tror ni man kan göra själv om man vill förbättra miljön?

Hjälp under diskussionen eleverna att utveckla sina svar och få en klarare bild av hur konsumtion och transporter påverkar samhällets hållbarhet. Utgå så mycket det går ifrån elevernas egna exempel och erfarenheter.

Vårt ekologiska fotavtryck

För att förstå hur jorden påverkas av den livsstil vi väljer kan man använda sig av en liknelse i form av ett fotavtryck. Fotavtrycket visar hur stor landyta som krävs för att allt som vi konsumerar i form av mat, resor och prylar ska kunna tillverkas. I en enkel jämförelse kan vi se hur mycket fotavtrycket skiljer sig mellan olika delar av världen, räknat i globala hektar.

fotavtryck_varlden

Syftet med den här övningen är att eleverna ska få möjlighet att göra ställningstaganden i förhållande till människors olika livsvillkor och reflektera över vilka kompromisser de själva skulle vara villiga att göra för att minska sitt fotavtryck.

Genomförande

Berätta att ni idag ska jobba med något som kallas för ekologiskt fotavtryck. Det är ett sätt att visa hur mycket resurser människor i ett visst land förbrukar. Om vi jämför de ekologiska fotavtrycken från olika länder ser vi att det är väldigt stor skillnad i hur mycket resurser människor förbrukar. Med resurser menas allt vi äter och köper, samt våra resor och transporter av varor.

Del 1: Rätt land till rätt fot

Eleverna får varsitt papper med fotavtryck, samt en lista med några länder och storleken på landets ekologiska fotavtryck i siffror. De får i uppgift att rita in landets flagga på rätt fot på sitt blad.

För att göra detta måste de dels mäta foten för att se vilken fot som är störst respektive minst, och dels rangordna länderna efter vilket lands fotavtryck som är störst respektive minst. Därefter ska de rita in rätt flagga på rätt fotavtryck.

De får gärna hjälpas åt under övningen. Om någon blir klar snabbare än de andra, be eleven hjälpa dem som inte hunnit färdigt.

Del 2: Värderingsövning 4-hörn

Förklara att de ska göra en fyra hörn-övning. Det innebär att man svarar på en fråga genom att ställa sig i ett hörn av rummet, det hörn som motsvarar det man svarar på frågan.

Läs upp frågan och de olika svarsalternativen. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går du dit och lyssnar på henne/honom.

Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.

Det kan finnas många olika resonemang och det är möjligt att två elever har tolkat frågan olika även om de har samma åsikt. Säg därför till eleverna att det är helt i sin ordning att byta hörn under övningen om man ändrar sig under tiden. Förklara också att det inte finns några rätt och fel i övningen.

Jag skulle kunna minska mitt ekologiska fotavtryck genom att…

a. Få färre saker i present
b. Cykla och gå så ofta som möjligt, istället för att åka bil
c. Sluta slänga mat i skolan och hemma
d. Annat svar

Jag tror att människor i länder som har ett stort fotavtryck ….

a. Inte tänker på att de slösar resurser
b. Vet att det är dåligt men inte kan göra något åt det
c. Försöker använda mindre resurser så gott det går
d. Annat svar

Ett bra sätt för ett land att minska sitt fotavtryck vore…

a. Att göra det dyrare att köpa saker
b. Att göra det enklare att källsortera
c. Att satsa mer på cykelvägar, bussar och spårvagnar
d. Annat svar

Ekologiska fotavtryck…

a. Är ett bra sätt att visa hur mycket människorna i ett land förbrukar
b. Får mig att tänka på hur vi lever i Sverige
c. Spelar ingen roll för mig
d. Annat svar

Vem bestämmer egentligen?

För att närmre kunna arbeta med de problem och utmaningar vårt samhälle har framför sig, är det viktigt att förstå på vilken nivå olika beslut fattas i samhället. Syftet med denna övning är att eleverna ska lära sig skillnaden mellan direkt och representativ demokrati samt vilka vägar man kan gå för att påverka samhället, både på lokal och global nivå.

vembestammer_rgb

Övningen görs i två delar. I första delen får eleverna fylla i en tabell där de skriver vem som har störst möjlighet att påverka olika saker i samhället och världen. Sedan följer en diskussion i form av en fyra hörn-övning.

Innan ni sätter igång
Den här övningen bygger på att eleverna har åtminstone grundläggande kunskap om hur Sverige styrs. Det finns några ord som kan vara lite knepiga att förstå, i synnerlighet för fjärdeklassare (se faktaruta till höger).

Räkna med att lägga en liten stund på att gå igenom och förklara dessa ord.

 

Genomförande

Del 1: Elevblad

Ge eleverna ett elevblad var. På bladet finns korta fakta om de olika svarsalternativen samt en tabell där eleverna kan besvara frågor.

Eleverna ska besvara frågorna genom att sätta kryss i tabellen. Gå runt och stötta eleverna under arbetet.

När alla har fyllt i sina blad (det borde ta femton till tjugo minuter), be eleverna ställa sig upp och ta med sig svarsbladet.

Del 2: Fyra hörn

Förklara att de ska göra en fyra hörn-övning. De skall använda svaren i sitt elevblad så alla får se hur de andra har svarat och får veta varför.

Övningen innebär att man svarar på en fråga genom att ställa sig i ett hörn av rummet, det hörn som motsvarar det man svarat på frågan.

Precis som på övningsbladet har alla frågorna svaren:

  • Riksdag & Regering
  • Kommun & Region
  • Rektorn
  • Du själv

(Om du inte gjort det innan lektionen började, sätt upp lapparna i olika hörn av klassrummet.)

Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går du dit och lyssnar på henne/honom. Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.

Det kan finnas många olika resonemang och det är möjligt att två elever har tolkat informationen på övningsbladet lika, men ändå är av olika åsikt. Det finns inga absoluta rätt eller fel i övningen, utan det är elevernas förmåga att resonera kring samhällets beslutsnivåer som är det intressanta.

Frågorna

Var bestäms det…

1 … hur ofta bussen går?
2 … om det ska byggas en ny cykelväg?
3 … var det finns övergångsställen?
4 … om du går, cyklar eller åker bil?
5 … hur fort bilarna får köra utanför din skola?
6 … om du slänger skräp i naturen eller papperskorgen?
7 … vad som händer med våra sopor?
8 … vad du ska lära dig i skolan?
9 … om det ska byggas en fritidsgård?
10 … vad skolmaten kostar?

Kritiskt tänkande

Den här övningen handlar om att med utgångspunkt från sig själv analysera och tänka kring vad som sägs och skrivs om olika hållbarhetsproblem i samhället.

Syftet är att eleverna ska lära sig att förstå hur information från olika medier kan vinklas beroende på vem som är avsändare, samt formulera egna åsikter. De får även öva på att söka och sortera information från internet.

Övningen kräver tillgång till datorer och internet.

pastaenden_kritisttankande

Genomförande

Eleverna arbeta två och två. Varje par får ett påstående. De får arbeta med påståendet i 20 minuter.

De ska hitta en källa på internet som talar för eller emot påståendet, och komma fram till ifall de själva tror att påståendet stämmer eller inte.

De ska sedan i korthet redogöra för klassen vad de har kommit fram till. Ställ frågorna till eleverna:

  • Vad tänker ni när ni läser påståendet?
  • Håller ni med? Varför? Varför inte?

Tillförlitlig information?
Informera eleverna innan de kör igång att det inte är frågan om att finna det absolut rätta svaret, men att de noga skall fundera igenom sina åsikter och försöka grunda det på något de anser vara tillförlitligt. Diskutera vad ordet tillförlitligt betyder med eleverna och vad de kan göra för att hitta tillförlitlig information på nätet.

Problemlösning

Denna övningen är undersökande och analyserande. Den bygger på att eleverna redan har introducerats till begreppet hållbar utveckling och genomfört några av våra övningar inom området.  De övningar som eleverna bör ha gjort är ”Vart kommer varorna ifrån?”, ”Vem bestämmer egentligen?” samt ”Kritiskt tänkande”.

mindmap_problemlosning

Eleverna använder mindmaps som verktyg för att identifiera problem och hitta på lösningar på dessa. Eleverna jobbar i mindre grupper och dialogen mellan dem är även den ett viktigt verktyg.

Övningen syftar till att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och formulera egna problem-ställningar och lösningar.

Förberedelser

Rita i förväg upp tre cirklar med orden Miljö, Ekonomi och Människor i, på stora papper (så många som antalet grupper klassen kommer delas
in i), se illustration ovan.

Genomförande

Dela in klassen i mindre grupper. Bäst är det om eleverna kan jobba i grupper om fyra eller fem vid ojämt antal.

Berätta att idag ska de arbeta med att komma på lösningar på olika problem. Arrangera om i klassrummet så att alla grupper sitter runt ett bord med ett av pappren du förberett och pennor redo.

Berätta att de redan har arbetat med vad som kallas för hållbar utveckling. Fråga gärna eleverna om vad detta innebär och vilka olika problem de har diskuterat tidigare. Till exempel långa transporter av varor, våra resvanor och hur mycket sopor som slängs.

Del 1: Problemen

Deras första uppgift är att skriva ner så många problem som de kan komma på.  Detta gör de på pappret, nära den cirkel som de tycker problemet hör till. Om de tycker att ett problem hör till mer än en cirkel går det bra att skriva det mittemellan.

Varje grupp ska komma på minst tre problem.

Låt dem arbeta med uppgiften i ca. femton minuter och gå under tiden runt och stötta de grupper som har svårt att komma igång.

När tiden har gått ut, be grupperna röra sig ett steg medurs till en annan grupps papper.

Del 2: Lösningarna

När alla grupper bytt plats och sitter runt en annan grupps papper, berätta att deras nästa uppgift är att försöka komma på lösningar på de problem som står på pappret. De ska skriva ner lösningarna de kommit på bredvid respektive problem.

Om du vill kan du låta grupperna använda annan färg på pennan för lösningar, på så sätt skiljs den första gruppens problemformuleringar lättare åt från den andra gruppens lösningar.

Låt grupperna arbeta i ca. femton minuter. Gå under tiden runt och stötta eleverna samt hjälp dem att utveckla lösningarna.

De ska komma på minst två lösningar till problemen. Lösningarna får gärna, men behöver inte, vara detaljerade.

När tiden har gått ut, be grupperna gå tillbaka till sitt första papper. Berätta att de ska titta på vad den andra gruppen kommit på för lösningar på deras problem och välja den lösning som de tyckte var bäst.

Låt sedan grupperna få en stund på sig att förbereda sig inför att redovisa detta problem och den lösning de fick från den andra gruppen inför alla andra. Be dem också inför redovisningen fundera på hur de tror att detta hade fungerat i verkligheten.

Det viktigaste med den här övningen är dock inte att eleverna ska komma på lösningar som är användbara i verkligheten, utan att förankra deras kunskap om hållbarhet genom konkret problemlösning i dialog med andra.

Hållbar utveckling på skolan

Denna uppgift är ett projektarbete där eleverna undersöker möjligheten att förändra saker på skolan och i sin närhet som leder till bättre miljö och hållbar utveckling.

Syftet är att låta eleverna använda sina kunskaper om hållbarhet och miljö för att på ett kreativt och roligt sätt lösa ett hållbarhetsrelaterat problem i den egna närmiljön.

jordklot

Uppgiften är omfattande och kommer ta minst tre timmar att slutföra för eleverna. Det krävs planerings- och förberedelsearbete av dig som lärare för att uppgiften ska kunna genomföras till fullo.

Ett alternativ som tar mindre tid i anspråk, så väl i dina förberedelser som för arbetet i klassen, är att endast göra uppgiftens två första steg. Eleverna missar då möjligheten att presentera sina lösningar och påverka beslut, som en övning i demokratiskt arbete.

Förberedelser

Planering

Tala med skolans rektor, en lokal politiker eller tjänsteman om det finns något hållbarhetsrelaterat problem på skolan eller i skolans närhet som din klass kan få i uppgift att ta fram ett lösningsförslag på.

Bestäm ett område som eleverna ska arbeta med, baserat på tidigare arbete och skolans förutsättningar. Problem som eleverna kan arbeta med kan t.ex. vara:

Kan skolan bli mer miljövänlig genom att minska mängden mat som slängs? Eller kan skolan använda mindre papper?

Är skolan duktig på att källsortera och återvinna? Kan skolan bli bättre?

Går det att göra något för att minska skolans och personalens koldioxidutsläpp? Så som att minska bilkörning och transporter?

Genomförande

Del 1 – 60 minuter

Berätta att de ska få i uppgift att lösa ett problem på skolan. Presentera problemet.

Säg att ni först måste skaffa er en tydligare bild av vad problemet handlar om. Hjälp eleverna att komma fram till vad problemet innebär för skolan och för omvärlden. Ett bra sätt kan vara att rita en tankekarta på tavlan och fylla på allt eftersom ni kommer på fler saker.

Sedan ska eleverna arbeta i grupper för att ta fram lösningsförslag som de skall presentera för sina klasskompisar. De får arbeta med text och bild för att visa sitt förslag. Till sin hjälp har de allt material som finns tillgängligt för övningen, se ”Utrustning som krävs”.

Tips! Du kan låta eleverna använda andra tekniker och uttryckssätt för att presentera och förklara sitt förslag. Så länge resultatet går att visa upp.Bara kreativiteten sätter gränser!

 

Del 2 – 60 minuter

I denna del får eleverna både öva på att kritiskt granska och bedöma sitt eget och andras arbete.

Dela in klassen i nya grupper – inte med samma medlemmar som i del 1 – och placera ut grupperna vid de olika lösningsförslagen. Se till att åtminstone en medlem ur den ursprungliga gruppen är med vid ”sitt” lösningsförslag.

Säg till grupperna att deras uppdrag är att granska förslaget ur hållbarhetssynpunkt. Löser det problemet både på kort och lång sikt? Tar lösningen hänsyn till både miljö, människor och ekonomi?

Efter att de har kommit fram till vad de tycker om lösningen ska de nya grupperna presentera vad de tycker om lösningsförslaget för hela klassen.

När alla förslag har blivit presenterade röstar klassen om vilken grupp som skall presentera sitt förslag som klassens slutgiltliga lösningsförslag.

 

Del 3 – slutmålet

Gruppen får presentera sitt förslag i lämpligt sammanhang.

Diskutera i god tid tillsammans med eleverna igenom hur de vill presentera sin lösning. Ge dem god tid att förbereda sig, så att de kan känna sig stolta över det de presenterar.

Tips! Ring gärna lokalpressen och be dem intervjua eleverna samt rektorn, politikern eller tjänstemannen som mottar det färdiga förslaget från eleverna.