På Egna Ben

– vad vi gör i dag spelar roll i framtiden

Hur vi lever i dag har stor betydelse för hur världen kommer att se ut i framtiden. Om alla kör bil vart de än ska ökar utsläppen. Då ökar växthuseffekten och det blir varmare på jorden. Läs gärna mer i faktabladet om växthuseffekten. Om jordens resurser ska räcka i framtiden måste vi ändra vårt sätt att leva. Man brukar prata om hållbarhetsbegreppet. I hållbarhet räknas både det vi tar från jorden och det vi lämnar tillbaka. Vi använder till exempel olja när vi kör bil, men vi lämnar tillbaka avgaser som inte är bra för naturen. Människan måste lära sig att leva i harmoni med naturen.

Hållbarhet på tre sätt

När man pratar om hållbarhetsbegreppet brukar tre olika delar nämnas: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Ekologisk hållbarhet handlar om att skydda miljön och hitta effektiva sätt att använda jordens resurser. Vi måste se över hur mycket vi använder. Vi bör också titta på hur mycket av det vi använder som kan återvinnas. Det finns bara ett jordklot. Många av de resurser vi använder i dag har bildats under miljontals år. Om de tar slut tar det lika lång tid för nya att bildas.

Ekonomisk hållbarhet innebär att vi människor måste lära oss att inte leva över våra tillgångar. Vi kan helt enkelt inte handla för mer pengar än vi har i plånboken. Vi måste ha en god ekonomi, inte bara nu utan även i framtiden.

Social hållbarhet handlar om att ha ett starkt och väl fungerande samhälle. Viktiga delar för att ett samhälle ska fungera är lagar och regler, kultur och sammanhållning. I Sverige får vi exempelvis demonstrera när vi vill, vi får tro på vilken religion vi vill och ha vilka åsikter vi vill. Men ett socialt hållbart samhälle innehåller mer än bara friheter. Alla måste ta sitt personliga ansvar för att det ska fungera. Du får tycka vad du vill, men du har inte rätt att exempelvis slå eller säga vad som helst till andra människor.

Den ekologiska hållbarheten är den absolut viktigaste för vår överlevnad. Om vi inte tar hand om miljön nu kommer det att få stora konsekvenser i framtiden. Både för ekonomin och i samhället. Om vi inte minskar utsläppen i luften kommer jorden att bli varmare. Det kommer att bli fler stormar och översvämningar. Ovädren kommer att bli kraftigare och de områden som redan är torra kommer att bli ännu torrare. Det kostar pengar och människor blir lidande. För att samhället ska fungera måste alla tre hållbarheterna fungera tillsammans.

Vilket fotavtryck lämnar du efter dig?

Tänk dig att det har snöat ute en natt. På gräsmattan ligger snön vit och orörd. När du springer ut i snön lämnar du tydliga fotspår efter dig. På samma sätt lämnar vi genom vårt sätt att leva spår efter oss i naturen. De brukar kallas för ekologiska fotavtryck. Hur stora avtryck vi lämnar efter oss beror på vår livsstil. Storleken på avtrycken varierar väldigt mycket från land till land. Man kan beskriva ekologiska fotavtryck som den landyta som behövs för att vi människor till exempel ska kunna äta, resa och handla. När man räknar ut ekologiska fotavtryck räknar man in både det vi använder och det vi lämnar tillbaka till jorden.

Ekologiska fotavtryck brukar mätas i hektar. En hektar motsvarar ungefär en fotbollsplan. Man använder sig av ekologiska avtryck för att se hur mycket yta som behövs för att vi människor ska kunna leva som vi gör. Då blir det väldigt tydligt att jordens resurser inte kommer att räcka i framtiden om vi inte ändrar oss.

I industriländerna har de fl esta TV, kylskåp, element och bil. Vi använder oss av mer resurser än vad människor gör i de mindre utvecklade länderna. Det gör att våra ekologiska fotavtryck är mycket större än utvecklingsländernas. Varje svensks ekologiska fotavtryck är lika stort som sju fotbollsplaner per år. En amerikans fotavtryck är nästan tio fotbollsplaner per person och år. En indier däremot efterlämnar ett mycket mindre avtryck, bara en fotbollsplan per person varje år.

En göteborgares ekologiska fotavtryck är lite större än fem fotbollsplaner per år. Det är något mindre än medelsvenskens. Om alla människor på jorden skulle leva som vi gör i Göteborg skulle det ändå behövas tre jordklot!

Hela världens befolkning har ett genomsnittligt avtryck på 2,3 hektar per person. Om jorden ska räcka i ramtiden kan avtrycket inte vara mer än 1,9 hektar per person och år. Det betyder att vi inte kan använda mer resurser än vad som får plats på lite mindre än två fotbollsplaner. I Sverige behöver vi sju fotbollsplaner per person i dag.

Ta bilresor som ett exempel. En svensk reser i genomsnitt fyra mil varje dag. Hälften av dessa resor görs av en liten del av befolkningen. Resor till och från jobbet eller skolan är allra vanligast. Om du åker bil till jobbet eller skolan belastar du miljön fem gånger mer än om du tar bussen. På bussen får det ju plats så många fl er människor än i en bil.

Om du tar tåget i stället så minskar utsläppen ännu mer. Du kan åka tåg upp till 14 000 gånger i stället för att ta bilen en gång. Och tänk så många människor det får plats på ett tåg. Om du cyklar i stället blir det inga utsläpp alls. Alla har ansvar för miljön. Alla kan hjälpa till att minska utsläppen. Då får vi en bättre miljö i framtiden.

Vad kan vi göra?

Många av de matvaror vi köper i dag körs med lastbil från andra delar av Sverige för att komma till affären. Ibland till och med från andra delar av Europa. Om vi väljer varor som kommer från Göteborg så blir vårt ekologiska fotavtryck mindre. Vi kan också minska vårt avtryck genom att handla ekologiska varor. De är fria från gifter och konstgödning.

Genom att aktivt välja hur du reser kan du göra stor skillnad. Det är mycket bättre för miljön om du cyklar eller åker buss och tåg i stället för att ta bilen till jobbet eller skolan. Alla val vi gör i vardagen påverkar storleken på våra ekologiska fotavtryck.