På Egna Ben På Egna Ben

Att resa med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken

Funktionsnedsättning och funktionshinder

Det finns olika typer av funktionsnedsättningar som på olika sätt innebär en nedsatt förmåga att fungera psykiskt, fysiskt eller intellektuellt.

Ett funktionshinder å andra sidan är ett hinder i miljön som uppstår när den inte är utformad för att möta behoven hos personer med funktionsnedsättningar. Beroende på funktionsnedsättning kan man möta olika hinder när omgivningen inte är tillgänglig. För att så många som möjligt ska kunna resa med kollektivtrafiken så behöver den vara tillgänglighetsanpassad för personer med olika funktionsnedsättningar.[1]

Tillgänglighetsanpassning

Olika funktionsnedsättningar kräver olika typer av anpassningar beroende på om det handlar om svårigheter att röra sig, se, höra, bearbeta, tolka och förmedla information eller tåla vissa ämnen. Att resa tillsammans kan i sig utgöra en svårighet för en del människor. Möjligheterna att anpassa kollektivtrafiken fullt ut för alla är därmed begränsade. Att öka den fysiska tillgängligheten i kollektivtrafiken är nödvändigt för personer med funktionsnedsättningar men samtidigt angeläget för de flesta.

Olika funktionsnedsättningar och svårigheter som kan uppstå i kollektivtrafiken

Svårt att se

När någon har en synnedsättning betyder det att personen har svårigheter att se som andra gör. Det kan innebära att hen behöver använda glasögon eller andra hjälpmedel för att se saker tydligt. Vissa personer med synnedsättning kan behöva lära sig att använda punktskrift eller andra sätt att läsa och skriva.[2]

Exempel på utmaningar i kollektivtrafiken:

  • Svårt att använda reseplanerare och köpa biljett via telefon eller dator.
  • Svårt att läsa tidtabeller och skyltar på hållplatser och i fordonen.
  • Utmaningar att hitta rätt plattform eller hållplatsläge på stationer eller hållplatser.
  • Risk för att missa viktig information eller missa sin avgång om information endast ges genom text.

Exempel på tillgänglighetsanpassning:

  • Möjlighet att köpa biljett på olika sätt, exempelvis i butik, i automat, i telefon etc.
  • Hörbar och kännbar information, exempelvis punktskrift.
  • Kontrasterande färger, exempelvis gult mot en mörk bakgrund.
  • Ledstråk till och från hållplats samt på hållplatser och perronger.
  • Plats för ledarhund på kollektivtrafikens fordon.

Svårt att höra

Om någon har en hörselnedsättning betyder det att hen har svårigheter att höra ljud som andra kan höra. Det kan vara att personen behöver använda hörapparat eller andra hjälpmedel för att höra bättre. Ibland kan personer med hörselnedsättning också behöva lära sig att kommunicera på andra sätt, som till exempel genom teckenspråk.[3]

Exempel på utmaningar i kollektivtrafiken:

  • Risk att missa information i kollektivtrafiken om den endast kommuniceras med ljud, exempelvis information om:
  •  Avgångstider
  • Nästa hållplats
  •  Rutter
  •  Driftsstörningar
  • Nödsituationer

Exempel på tillgänglighetsanpassning:

  • Synbar, läsbar och teckentolkad information.

Svårt att röra sig

När någon har ett rörelsehinder innebär det att personen har svårigheter att röra sig som andra gör. Det kan vara att personen har problem med sina muskler eller ben, vilket gör det svårt att gå, springa eller utföra vissa aktiviteter. Vissa personer med rörelsehinder kan använda rullstol eller andra hjälpmedel för att ta sig runt.[4]

Exempel på utmaningar i kollektivtrafiken:

  • Svårigheter att ta sig till och från hållplatsen om vägen dit är exempelvis är mycket smal, backig, eller har trappor.
  • Svårt att ta sig ombord på fordonen om det saknas ramper, hissar eller tillräckligt utrymme för att manövrera en rullstol.
  • Svårt att få plats på fordonet.
  • Det kan ta lång tid att kliva på och av vilket kan skapa stress.

Exempel på tillgänglighetsanpassning:

  • Anpassning av vägen till och från hållplats, exempelvis att vägen är tillräckligt bred och fri från hinder.
  • Lift och ramp på fordon.
  • Särskilda ytor för hjälpmedel på fordon.
  • Att exempelvis informationsskyltar, stoppknappar, avgångstavlor etc. sitter på rätt höjd så att man kan nå och se informationen.
  • Tillräckliga ytor på hållplats för att fälla ut ramp.

Svårt att tolka och förstå

Om någon har en kognitiv funktionsnedsättning innebär det att personen har svårigheter med att tänka, förstå eller lära sig på samma sätt som andra. Det kan vara att personen har svårt att läsa, skriva, räkna eller koncentrera sig. Exempel på sådant som kan göra det svårt att tolka och förstå inkluderar bland annat dyslexi, ADHD och autism.[5]

Exempel på utmaningar i kollektivtrafiken:

  • Svårt att förstå information, tidtabeller, rutter och byten.
  • Utmaningar att hantera stress och trånga eller bullriga miljöer vid exempelvis trängsel i kollektivtrafiken eller vid stressiga byten.
  • Om något oförutsett sker, exempelvis om bussen går sönder eller kör en annan väg kan det innebära stress och obehag.
  • Risk för att gå vilse eller förlora sig i nya eller okända miljöer på grund av svårigheter att orientera sig.

Exempel på tillgänglighetsanpassning:

  • Ett självförklarande och lättförståeligt linjenät.
  • Tydlig, kort och lättläst information.
  • Att det finns personal i kollektivtrafiken som kan hjälpa.
  • Möjlighet att få information på olika sätt, exempelvis personlig, hörbar och läsbar.

Svårt att tåla vissa ämnen

När någon har en allergi betyder det att personens kropp reagerar på vissa ämnen som andra människor inte har problem med. Det kan vara allergi mot exempelvis pollen, pälsdjur, mat eller insektsbett. När en person med allergi kommer i kontakt med det ämne hen är allergisk mot kan det leda till olika symtom som klåda, utslag, rinnande ögon eller svårigheter att andas. För att undvika allergiska reaktioner måste personer med allergi ibland undvika att komma i kontakt med det ämne de är allergiska mot och kanske ta medicin för att lindra symtomen.[6]

Exempel på utmaningar i kollektivtrafiken:

  • Det kan vara svårt för en person med allergi att resa kollektivt eftersom medpassagerare kan ha för stark parfym eller ha med sig djur ombord som personen inte tål.

Exempel på tillgänglighetanpassning:

  • Att pälsdjur ska vara bak i fordonet, med undantag för ledarhund.
  • Inga växter med stark doft får planteras vid hållplatserna.
  • Rökförbud på hållplatser och i fordon.

[1] Se Socialstyrelsens termbank: https://termbank.socialstyrelsen.se/#results

[2] Se Kunskapsguidens hemsida: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/synnedsattning-och-blindhet/

[3] Se Kunskapsguidens hemsida: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/horselnedsattning-och-dovhet/

[4] Se Habilitering och Hälsas hemsida: https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/kort-om-funktionsnedsattningar/rorelsenedsattning/

[5] Se Neuroförbundets hemsida: https://neuro.se/symtom/kognition/

[6] Se Astma och allergiförbundets hemsida: https://astmaoallergiforbundet.se/information-rad/