På Egna Ben

Utmaningen går ut på att eleverna gemensamt ska lyckas sätta in så mycket som möjligt på koldioxidbanken och ta ut så lite som möjligt under en vecka. (Ett längre tidsintervall om man så vill)

Koldioxidbanken är en bank som har öppet dygnet runt. All din fysiska rörelse och alla transporter till och från skolan, fritidsaktiviteter, upplevelser räknas. Gå hem till en kompis, cykla till träningen, gå och handla i närbutiken osv. Eleverna har ett personligt koldioxidkonto på koldioxidbanken där de ska bokföra insättningar och tar uttag i form av koldioxidutsläpp. Alla nya kunder får 2 kg koldioxid insatt på kontot i en välkomstgåva av banken. Kan ni få ert saldo att växa? Alltså se till att det finns mer koldioxid insatt/sparat på kontot när veckan är över. Dessutom är banken mån om att alla deras kunder rör på sig. Så all typ av fysisk aktivitet i 30 minuter ex. gå, dansa, skejta, spela fotboll, hoppa rep etc. ger en insättning på 0,2 kg koldioxid per 30 min.

Det eleverna behöver ta reda på är hur lång sträcka de transporterar sig till de olika platserna/aktiviteterna. Det gör man med fördel genom att studera och träna sig på att använda Google Maps.

• Be alla elever att fundera och skriva ned (listar) vad de brukar göra under en normal skolvecka. Detta ser naturligtvis olika ut för olika elever och man kanske inte vet vilken dag man kommer att hitta på olika saker. Vissa saker är planerade, andra inte.
• Diskutera tillsammans: Vad påverkar våra val av hur vi tar oss till olika platser. Många elever kanske inte får gå eller cykla till kompisar/träning mm. Detta kan ha olika orsaker. Oro för skador tex.? Finns det andra lösningar som att samåka, samcykla?
• Diskutera gemensamt i klassen olika sätt att spendera sin fritid och att det ser olika ut i alla familjer. Vill man besöka sina släktingar som befinner sig långt bort är det kanske inte möjligt att cykla, och besöka sina släktingar är viktigt och roligt, så det ska man inte prioritera bort!

Exempel elev 1:
Måndag: skola, Fotbollsträning
Tisdag: skola, läxor, kompisar
Onsdag: skola, vara hos mormor
Torsdag: skola, Fotbollsträning
Fredag: hänga i skejtparken.
Lördag: chilla med familjen.
Söndag: Fotbollsmatch.

Exempel elev 2:
Måndag: skola, spela Star Stable
Tisdag: skola, hänga med en kompis
Onsdag: Skola, Ridning
Torsdag: Skola, göra läxa, spela Star Stable
Fredag: Skola, spela Star Stable
Lördag: åka till faster.
Söndag: tipspromenad, grilla korv.

När eleverna har funderat på vad de brukar göra under veckan ska de börja ta reda på hur lång sträcka det är till olika aktiviteter/kompisar, mormor, skejtpark mm.
Ha en genomgång på hur de använder sig av Google Maps.

I Google Maps:

• Välj vägbeskrivning
• Klicka och välj färdmedel
• Skriv in startadress och slutadress. Då räknar Google Maps ut sträckan mellan start och mål.

Ett tips är att titta på skillnaden i sträckan man behöver färdas, beroende av färdmedel. Blir sträckan kortare om man går/cyklar än om man åker bil?
Eleverna tar reda på hur långt de har till skola, fritidsaktiviteter mm. den normala resvägen. Om de i vanliga fall åker bil, räknas resan i de antal km som bilen skulle färdas, även om de väljer att cykla eller gå, MEN det är ju positivt eftersom då får de sätta in mer på sitt koldioxidkonto.

• Resa med bensin/dieselbil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer.
• Resa med laddhybrid-bil släpper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
• Resa med buss/samåkning släpper ut 0,05 kg koldioxid per kilometer.
• Resa med elbil släpper ut 0,01 kg koldioxid per kilometer.

Detta är ett uttag, alltså det man tar ut från banken.

Cyklar eller går man får man i stället sätta in 0,2kg koldioxid/km. Man kan alltså sätta in och spara koldioxid på sitt konto.

Eleverna kan tex. välja att resa med bil/buss och gå den sista biten och på så sätt spara koldioxid. Det eleverna behöver ta reda på är de olika sträckornas längd, genom google maps, och räkna ut differensen mellan koldioxiduttag och insättning.

Ex. Åka till simhallen: åker 3 km buss, gå av en hållplats tidigare och promenera 800 m.

Buss 3 km = uttag 3 x 0,05 = 0,15 kg koldioxid
Promenad 800 m = insättning 0,8 x 0,2 = 0,16 kg koldioxid
-0,15 + 0,16 = + 0,01 kg insättning

Efter veckan:

Summera allas koldioxid-konton. Har klassen gemensamt gått plus eller minus? Om någon har gått minus på kontot kan det ju kompenseras med att någon annan har varit duktig på att göra insättningar i banken.

Diskutera gärna: Hur skulle man i Sverige kunna göra det lönsamt för personer att spara koldioxid?

Göteborgs-posten: Personligt pris på koldioxid

Gör gärna den här övningen innan: Koldioxidutsläpp

Den här övningen är till för att eleverna skall lära sig, dels trafikljusens signaler, dels hur de kan vara programmerade.

Tips! Denna övning kan kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna använder gratisprogrammet Scratch (scratch.mit.edu).

Eleverna kan jobba ensamma eller i par. De behöver tillgång till dator och internetuppkoppling.

Uppgiften är att programmera ett trafikljus vid ett övergångsställe så att det fungerar som i verkligheten.

Hur ser de olika signalerna ut och vad betyder de?

Finns det trafikljus nära skolan är det bra om de kan fylla i tabellen (i Elevbladet) med vilka tidsintervaller trafikljuset har. I första hand bör de välja ett trafikljus som bara är kopplat till ett övergångsställe. Beroende på trafikljusets utformning kanske de behöver göra en egen tabell. Har man inget trafikljus i närheten kan man använda en av filmerna och fylla i tabellen.

Vill man jobba mer med programmering så kan man låta eleverna programmera trafikljuset själva med den bifogade instruktionen (bilaga ”Scratchinstruktion trafikljus”).

Vill man genomföra en enklare variant där man bara stoppar in de tider man fått från sitt trafikljus går man in på denna länk: Trafikljus för tidsmodifiering. Instruktion för hur man gör detta finns här (Bilaga ”Modifiera färdig programmering”).

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

Eleverna ska utveckla framtidens färdmedel som är ett nytt och miljösmart sätt att resa på. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Miljö – Vilket fordon ska man välja?
• Miljö – Förstå och förklara växthuseffekten

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

• Miljö – Koldioxid

Hur vill du färdas i framtiden?

Börja med att fråga eleverna om olika sätt att ta sig till och från skolan (eller jobbet). Vilket av dem föredrar de idag? Om de fick möjlighet att hitta på ett nytt färdsätt, vad skulle det vara?

Färdmedlet ska vara miljövänligt och inte släppa ut för mycket koldioxid.

Eleverna kan välja att rita och skriva förklarande ord för hur färdmedlet fungerar. Ritningen ska visa:

• Hur färdmedlet ser ut – gärna med höjdmått för att förklara hur stort det skulle vara i verkligheten
• Vilket drivmedel eller kraft som för färdmedlet framåt
• Hur många personer som kan åka samtidigt

När eleverna har ritat sina färdmedel, be dem berätta kort om sitt färdmedel för klassen. Klasskamraterna kan ställa frågor om det är något de tycker är otydligt.

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

…

Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

• Vad fordonet drivs med för drivmedel.
• Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

		Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
		0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2	1,3	1,4	1,5
Netto koldioxid som avges
	Bensin	0,47	0,71	0,95	1,18	1,42	1,65	1,89	2,12	2,36	2,60	2,83	3,07	3,30	3,54
	Diesel	0,54	0,82	1,09	1,36	1,63	1,9	2,18	2,45	2,72	2,99	3,26	3,54	3,81	4,08
	RME (Raps)	0,16	0,25	0,33	0,41	0,49	0,57	0,66	0,74	0,82	0,90	0,98	1,07	1,15	1,23

		Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
		0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2	1,3	1,4	1,5
Netto koldioxid som avges
	E85	0,08	0,12	0,16	0,2	0,24	0,28	0,32	0,36	0,4	0,44	0,48	0,52	0,56	0,6
	Naturgas	0,44	0,66	0,88	1,1	1,32	1,54	1,76	1,98	2,2	2,42	2,64	2,86	3,08	3,3
	Biogas	0,024	0,036	0,048	0,06	0,072	0,084	0,096	0,108	0,12	0,13	0,14	0,16	0,17	0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

• Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
• Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
• Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
• Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
• Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.

---

För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.

Förståelse utvecklas i samtal mellan människor. Kunskap befästs när man får förklara för andra. Det är utgångspunkten för den här övningen som syftar till att eleverna ska få en förståelse för en av de mest debatterade frågorna idag – klimatförändringen. De får i grupper läsa in sig på texter som de diskuterar och blir experter på innan de ansvarar för att klasskamraterna får del av de nyvunna kunskaperna

Del 1: Experter

Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får sätta sig in i en faktatext som berör klimatfrågan. På www.paegnaben.se finns följande texter att välja mellan:

• Växthuseffekten
• Koldioxid
• Hållbarhetsbegreppet
• Marknära ozon

Det gör inte något om två grupper får arbeta med samma text. Grupperna ska bli experter på sin text.

Den första uppgiften blir att enskilt läsa igenom hela texten en gång. Därefter pratar man i gruppen om vad man uppfattat att texten handlar om så att det ska bli lättare att läsa texten en gång till. Därefter ska varje elev läsa texten en gång till med pennan i hand och stryka under det viktigaste och skriva kommentarer i kanten.

Gruppen ska sedan försöka göra en bild över det texten handlar om på ett stort ark. De kan både rita och skriva ner nyckelord. Uppgiften är att med bildens hjälp kunna förklara för andra. Bilderna sätts upp utspridda över klassrummet.

Del 2: Lära mer från andra

Bilda tvärgrupper som innehåller minst en elev från varje ursprungsgrupp. Tvärgrupperna ställer sig vid var sin bild. Uppgiften blir att lära sig så mycket som möjligt från de andra gruppernas bilder. Den som varit med och gjort bilden förklarar vad bilden föreställer för de andra. Bildens innehåll diskuteras. När tvärgruppen är klar med en bild går den till nästa.

Del 3: Tänka igenom och förklara

Varje elev ska nu själv tänka igenom följande frågor och se till att han/hon kan förklara dem med hjälp av bild och text. Låt gärna eleverna arbeta i par.

• Vad menas med växthuseffekt?
• Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
• Vad beror den förstärkta växthuseffekten på?
• Vad kan den klimatförändringen leda till?
• Vad görs i världen för att begränsa klimatförändringen?
• Vad kan man göra som privatperson?

Varje elev tar fram ett underlag som de kan ha till hjälp när de förklarar ovanstående för en vuxen. De kan rita av delar av de bilder som finns på väggarna, skapa helt nya bilder och skriva upp nyckelord som de tycker är viktiga. De väljer själva om de vill förklara för en förälder, mormor, personalen på fritids eller någon annan. Gör klart för eleverna att ni kommer att diskutera hur redovisningarna för de vuxna har gått, vilka samtal man haft och hur de vuxna reagerat när de kommer tillbaka till skolan.

På www.svt.se finns en mängd inslag när det gäller klimatförändringen. Om någon elev har lättare för att ta till sig fakta genom att se på en film i stället för att läsa text kan ni ge dem några av följande inslag som underlag för övningen i stället för faktatexterna ovan. Arbetsgången kan dock vara den samma.

Avsluta arbetet med att diskutera de vuxnas reaktioner. Vad säger vuxna om klimatfrågan? Vad tänker eleverna själva nu när de förhoppningsvis förstår vad man pratar om på TV och i tidningar?

Den här övningen är till för att göra eleverna uppmärksamma på hastighetens och skyddsutrustningens betydelse för människors överlevnad i trafiken.

Eleverna får arbeta i grupper om 2–3 elever. Utmaningen lyder: Hur kan ni göra för att släppa ett ägg från taket utan att det går sönder?

Innan de får börja arbeta praktiskt så låt dem fundera en stund enskilt kring frågan:

Vad är det som avgör om ägget håller? Till exempel hastighet, skyddsutrustning, höjd, vad det landar på och så vidare. Låt dem i sina grupper diskutera och skriva ner vad de tror är viktigt att tänka på.

Samla upp alla gruppers tankar på tavlan.

Låt eleverna uppfinna ”skyddsutrustningar” i grupper om tre. Låt dem inte testa att släppa ägg till att börja med utan låt alla grupper göra färdigt först. Innan ni testar så titta på varje grupps lösning och be dem förklara hur de tänkt. Värdera lösningen utifrån svaren på frågan: Vad är det som avgör om ägget håller?

Diskutera med eleverna vilken utrustning de tror är säkrast.

Testa sedan vilken som är säkrast. Om ni har tid och vill så låt eleverna göra förändringar och förbättringar utifrån diskussionen ovan.

Avsluta övningen med en diskussion där ni tar upp: Vad har det vi gjort för relevans i trafiken? Vilka av era lösningar finns som skyddsutrustningar i trafiken på riktigt?