På Egna Ben

Elevernas sätt att ta sig till skolan kommer förmodligen att förändras under På egna ben. Men hur är det med skolans personal? I den här övningen får eleverna intervjua personalen om vad de har för resvanor. De ska sedan rita ett stapeldiagram med de svar de fått. Resultatet kan sedan användas som komplement till övningen framtidskampanjen.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. De får i uppdrag att intervjua minst 5 vuxna på skolan. Det kan vara lärare, kökspersonal, lokalvårdare, vaktmästare eller de som jobbar i administrationen.

Intervjua skolpersonal

Eleverna ska fråga:

• Hur tar du dig till skolan?
• Bil
• Kollektivt
• Cykel
• Går
• Är det över eller under 3 km? (Vill ni lägga det på en lättare svårighetsgrad så kan ni hoppa över den här frågan.)

Presentera resultatet

När de kommer tillbaka till klassrummet ska de göra ett stapeldiagram på A3 papper.

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

• Cykelbana
• Trottoar
• Väg
• Vägren

De ska också ta kort på:

• En ringklocka
• Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

• Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
• Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
• Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
• Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Flyget är en stor bov när det gäller utsläpp av växthusgaser. Vi flyger mer och mer. Många svenskar längtar till värmen och reser gärna långt för att få lite semester. Men måste vi resa så långt? I den här övningen får eleverna räkna på hur mycket utsläpp en flygresa genererar och jämföra det med en bils utsläpp. De får även titta på hur långt det är möjligt att resa med tåg.

Gå in på hemsidan flightradar24.com och visa eleverna. Där ser man hur många flyg som är uppe i luften just nu. Dela sedan in eleverna i grupper om 2-3 personer.

1: Flyg v.s Bil

Räkna på hur mycket koldioxidutsläpp en resa tur & retur till Thailand respektive Gran Canaria genererar för en familj på 4 personer.

• Thailand 2643 kg CO2 per person1
• Gran Canaria 1378 kg CO2 per person

Bra att veta: Siffrorna för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del på hur man räknar.

• Kom på bra semesterresmål som man kan ta sig till med bil. Det kan vara en plats ni varit på tidigare eller en plats ni skulle vilja åka till. Skriv ner minst 5 platser.
• Välj ut 2 av dessa resmål och ta reda på hur långt det är dit ifrån där ni bor. Ni kan antingen använda er av karta eller gå in på Google maps.
• Räkna ut hur mycket koldioxid som släpps ut om man åker bil till platsen. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Multiplicera detta med avståndet. (Källa: Klimatbalans)

Räkneexempel:

Från Göteborg till Skara är det 140 km. 140 km x 0,2 kg koldioxid = 28 kg koldioxid
• Skriv upp elevernas resultat på tavlan och diskutera gemensamt.
• Hur stora är skillnaderna?
• Varför tror ni många vill åka utomlands?

2: Flyg v.s Tåg

Tåg genererar ännu mindre utsläpp än bil, faktiskt bara 0,01 kg per kilometer (10 gram). Det är dessutom kanske ett bättre alternativ när det gäller att resa längre. Men hur långt är det praktiskt möjligt att resa med tåg idag? (Källa: Klimatbalans)

• Ta reda på vart man kan ta sig med tåg från Sverige. Tips! Googla på tåg från din hemstad till olika städer i världen.
• Diskutera i gruppen vilka för och nackdelar som finns med att resa med tåg?
• Exempel: Fördel är att det är bra för miljön. Man får se mycket av landskapet. Nattåg är smidigt. Nackdel är att det kan vara dyrare än flyg och ibland är det mycket byten.
• Ta reda på hur långt det är praktiskt möjligt att resa med flyg idag? Diskutera vilka för och nackdelar finns?
• Exempel: Fördel är att det är snabbt och ofta billigt. Det är enkelt att boka. Nackdel är de stora utsläppen. Och att man inte får ta med så mycket bagage.

Avslutning

Avsluta hela övningen med en gemensam diskussion. Via elevernas svar har ni fått fram idéer på vart det går att resa med tåg och bil istället för flyg

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

I den här övningen får eleverna få vara med i en brevväxlingsdebatt. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. Det totala antalet grupper måste vara en jämn siffra. Varje grupp ska nämligen brevväxla med en annan grupp som fått rollen att tycka helt tvärtom.

Låt eleverna sitta tillsammans i gruppen och komma på så många argument för sin sak som de kan komma på. De ska skriva ner argumenten.

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

• Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
• Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

• Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
• Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
• Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

• Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
• Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
• Växter behöver koldioxid.
• För mycket koldioxid i luften är inte bra.
• För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten¹).
• Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 8 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp² .

3. Det finns ungefär 10 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka³) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 

---

 

¹⁾ Se faktablad växthuseffekten.

²⁾ Se faktablad om koldioxid.

³⁾ Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

• Rött för bil
• Blått för buss/spårvagn
• Grönt för promenad
• Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

• Varför har du/ni valt den vägen?
• Varför har du/ni valt det färdsättet?
• Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

• Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
• Varför väljer man den väg man gör?
• Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
• Kan man välja andra vägar?
• Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.

Den här övningen syftar till att eleverna ska få en uppfattning om vad kroppen behöver för att den ska må bra.

Rita ut silhuetter av två kroppar på papper och sätt upp i klassrummet. Presentera kropparna som Jens och Jonna som har börjat i er klass. De är tvillingar lika gamla som eleverna i klassen.

Jag heter Jonna. Vi har precis flyttat hit från Södertälje och ska börja i den här klassen. Jag har en kanin som jag har tagit med mig hit. Den heter Svarten för den är alldeles kolsvart. Jag gillar att chatta, spela dataspel och se på TV. Jag brukar sitta uppe rätt länge på kvällarna. Pappa säger god natt och sedan fortsätter jag att spela på mitt rum fast han inte märker det. Jag är ingen morgonmänniska så jag hinner oftast inte att äta frukost. Mitt bästa ämne är bild för jag är bra på att rita. Mitt sämsta ämne är gymnastik för jag tycker det är jobbigt och dessutom har jag nästan alltid glömt mina gympakläder.

Jag heter Jens och är Jonnas brorsa. Jag tycker det ska bli kul att börja i den här skolan för jag gillade inte min gamla. Jag spelar handboll, hockey och innebandy. Jag har hört att det finns ett bra handbollslag här och därför tänker jag gå in för handbollsträningen. Jag tränar en gång om dagen. Det blir lite stressigt ibland men det är kul också. Jag har svårt att sitta still och vill ibland vara igång hela tiden. Mamma brukar säga att jag aldrig är hemma och det har hon lite rätt i för på eftermiddagarna är det alltid träning och på helgerna är det matcher. Jag brukar få pengar av pappa så jag kan köpa mig en korv eller en hamburgare mellan träningarna när jag inte hinner hem och äta. Min favorit är en 150-grammare med extra pommes frites.

Skriv ut och sätt upp texterna om Jens och Jonna vid respektive figur. Börja med att diskutera med eleverna:

• Hur tror ni att Jens och Jonna mår?
• Vad är det som är bra med deras liv?
• Vad är det som inte verkar vara så bra med deras liv?

Låt diskussionen få ta tid och låt eleverna komma med tankar och funderingar kring Jens och Jonna. Stimulera diskussionen genom att ställa öppna följdfrågor kring vad eleverna tror.

• Vad tror ni att en kropp behöver för att må bra?

Låt eleverna fundera enskilt en liten stund först innan de under 5–10 minuter diskuterar frågan i grupper om fyra elever. Samla därefter alla elevernas förslag på ett blädderblock med rubriken Behov.

Dela in eleverna i två grupper. En grupp arbetar med Jens och en med Jonna. Dela in varje grupp i mindre grupper så att det finns smågrupper som tar hand om de behov som eleverna föreslagit. En grupp tar hand om mat (kanske uppdelat på protein, kolhydrater, fett), en om sömn, en om motion osv. Ge grupperna informationen nedan.

En vanlig dag för Jonna

Mat
Frukost Ett glas juice
Mellanmål Inget
Skollunch Två knäckemackor med smör, ett glas mjölk, en halv potatis, en klick skinksås
Mellanmål En macka med ost och smör
Middag Korv, snabbmakaroner och ketchup
Kvällsmat En macka med ost och smör
Sömn Ca 6 timmar
Motion Mycket lite

En vanlig dag för Jens

Mat
Frukost Havregrynsgröt, socker och mjölk, macka med ost och smör
Mellanmål Ingen
Skollunch Fyra potatis, mycket skinksås, 3 glas mjölk, två knäckemackor med smör
Mellanmål Ingen
Middag Hamburgare med pommes frites
Kvällsmat Fyra mackor med ost
Sömn Ca 8 timmar
Motion Hård träning ca 2 timmar om dagen

De frågor som grupperna kan arbeta med är:

• Får Jens/Jonna tillräckligt med ___________? (t.ex. sömn, motion, kolhydrater)
• På vilket sätt skulle Jens/Jonna behöva ändra sina vanor när det gäller ________?
• Vilka delar av kroppen mår bra av ________?
• Varför behöver kroppen _____________?
• Vad händer om kroppen inte får ________________?

De elever som är klara i grupperna får rita lungor, hjärta, hjärna, lever, njure osv på papper och fästa med häftmassa på sin person, Jens eller Jonna.

Tvärgruppsredovisningar

När alla smågrupperna har arbetat färdigt med sin uppgift får de träffa den andra gruppen som har samma uppgift som de. (En grupp arbetar ju t.ex. med Jens sömn och en grupp med Jonnas sömn.) Gruppernas uppgift blir att berätta för varandra vad de kommit fram till och se om den andra gruppen hittat något som de kan lägga till eller ha nytta av.

När alla smågrupperna har gjort dessa tvärredovisningar ska grupperna på sin respektive person (Jens/Jonna) markera vilka delar av kroppen som mår bra av det de arbetat med (t.ex. sömn, protein, motion osv.)

De ska också skriva skyltar med goda råd till sin person. Skyltarna ska klippas ut och fästas runt personen.

När alla grupper är färdiga så samlas vid figurerna och låt smågrupperna redovisa det de kommit fram till att en människa behöver. Diskutera hur Jens och Jonna kan ändra sina vanor eller om de redan har bra vanor.

• Vilka råd tror eleverna att det blir lätt för Jens och Jonna att följa?
• Vilka råd blir svåra att följa?
• Vilka råd kan gälla för båda?

Diskutera också om eleverna tror att det finns många människor i deras ålder som liknar Jens/Jonna.

Som avslutning på övningen så är det viktigt att eleverna får reflektera över sina egna liv. Vilka av råden till Jonna och Jens gäller dem själva som personer. Låt dem skriva en avslutande uppsats där de berättar om sina egna vanor i relation till det de lärt sig.

Ta hjälp av faktabladen; sömn, motion och mat.

Förståelse utvecklas i samtal mellan människor. Kunskap befästs när man får förklara för andra. Det är utgångspunkten för den här övningen som syftar till att eleverna ska få en förståelse för en av de mest debatterade frågorna idag – klimatförändringen. De får i grupper läsa in sig på texter som de diskuterar och blir experter på innan de ansvarar för att klasskamraterna får del av de nyvunna kunskaperna

Del 1: Experter

Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får sätta sig in i en faktatext som berör klimatfrågan. På www.paegnaben.se finns följande texter att välja mellan:

• Växthuseffekten
• Koldioxid
• Hållbarhetsbegreppet
• Marknära ozon

Det gör inte något om två grupper får arbeta med samma text. Grupperna ska bli experter på sin text.

Den första uppgiften blir att enskilt läsa igenom hela texten en gång. Därefter pratar man i gruppen om vad man uppfattat att texten handlar om så att det ska bli lättare att läsa texten en gång till. Därefter ska varje elev läsa texten en gång till med pennan i hand och stryka under det viktigaste och skriva kommentarer i kanten.

Gruppen ska sedan försöka göra en bild över det texten handlar om på ett stort ark. De kan både rita och skriva ner nyckelord. Uppgiften är att med bildens hjälp kunna förklara för andra. Bilderna sätts upp utspridda över klassrummet.

Del 2: Lära mer från andra

Bilda tvärgrupper som innehåller minst en elev från varje ursprungsgrupp. Tvärgrupperna ställer sig vid var sin bild. Uppgiften blir att lära sig så mycket som möjligt från de andra gruppernas bilder. Den som varit med och gjort bilden förklarar vad bilden föreställer för de andra. Bildens innehåll diskuteras. När tvärgruppen är klar med en bild går den till nästa.

Del 3: Tänka igenom och förklara

Varje elev ska nu själv tänka igenom följande frågor och se till att han/hon kan förklara dem med hjälp av bild och text. Låt gärna eleverna arbeta i par.

• Vad menas med växthuseffekt?
• Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
• Vad beror den förstärkta växthuseffekten på?
• Vad kan den klimatförändringen leda till?
• Vad görs i världen för att begränsa klimatförändringen?
• Vad kan man göra som privatperson?

Varje elev tar fram ett underlag som de kan ha till hjälp när de förklarar ovanstående för en vuxen. De kan rita av delar av de bilder som finns på väggarna, skapa helt nya bilder och skriva upp nyckelord som de tycker är viktiga. De väljer själva om de vill förklara för en förälder, mormor, personalen på fritids eller någon annan. Gör klart för eleverna att ni kommer att diskutera hur redovisningarna för de vuxna har gått, vilka samtal man haft och hur de vuxna reagerat när de kommer tillbaka till skolan.

På www.svt.se finns en mängd inslag när det gäller klimatförändringen. Om någon elev har lättare för att ta till sig fakta genom att se på en film i stället för att läsa text kan ni ge dem några av följande inslag som underlag för övningen i stället för faktatexterna ovan. Arbetsgången kan dock vara den samma.

Avsluta arbetet med att diskutera de vuxnas reaktioner. Vad säger vuxna om klimatfrågan? Vad tänker eleverna själva nu när de förhoppningsvis förstår vad man pratar om på TV och i tidningar?