På Egna Ben

Ja, nej, kanske

Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en NEJ och en KANSKE.

Välj ut de påståenden du vill använda dig av. Läs upp nedanstående påståenden, ett i taget. Eleverna går till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkt när de valt. Låt sedan några vid varje lapp berätta hur de tänker kring sitt val.

1. Det är jobbigt att vänta på bussen/tåget/spårvagnen.
2. Det känns tryggt att föraren säger hej när jag går ombord.
3. Det är obehagligt att sitta bredvid en främling.
4. Att åka bussen/tåget/spårvagnen själv ger frihet.
5. Föraren\personalen ombord är uppmärksamma på mig och mina behov när jag reser.
6. Det är lag att ha bilbälte på buss.
7. Förare är otrevliga.
8. Jag är orolig att föraren inte ska vara uppmärksam på att jag ska gå av.
9. Jag litar på att jag kommer fram i tid när jag reser med bussen/tåget/spårvagnen.
10. Det är enkelt att resa med bussen/tåget/spårvagnen.
11. Tycker du att bussen/tåget/spårvagnen går de tider då du behöver dem?
12. När jag åker bussen/tåget/spårvagnen kommer jag oftast fram i tid.
13. Bussen/tåget/spårvagnen är till för alla.
14. Det är oftast helt och rent på bussen/spårvagnen/tåget/ jag reser med.
15. Jag kan gå eller cykla själv till hållplatsen för att resa till skolan.

 

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.

Tre hörn

Läs upp frågan/situationen och de olika svarsalternativen. Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går ledaren dit och lyssnar på henne/honom. Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.

 

Förslag på diskussionsfrågor.

Hur tar du dig till/från skolan idag?

• Kollektivtrafik
• Cykel, gång
• Bil

 

Hur väl stämmer följande påståenden in på hur du skulle vilja resa till/från skolan?

• Skulle vilja cykla mer
• Skulle vilja gå mer
• Skulle vilja åker mer bussen/tåget/spårvagnen.

 

Finns det platser kopplat till bussen/tåget/spårvagnen där du känner dig mer otrygg?

• När jag väntar på bussen/tåget/spårvagnen
• Ombord på fordonet innan jag hittat min plats
• När jag måste sitta bredvid en främling

Väl ombord på fordonet, vad får dig att känna dig otrygg?

• När föraren kör för snabbt och ryckigt
• När andra personer ombord beter sig högljutt och stökigt.
• När det är trångt och för mycket folk ombord

 

Sätt dig in i situationen….

Du kliver på bussen och alla platser vid fönstret är upptagna, hur gör du då?

• Jag sätter mig på en ledig plats, även om det är bredvid någon jag inte känner
• Jag sätter mig på en ledig plats, men bara om det är bredvid någon jag känner
• Jag väljer att stå upp

 

Du ska ta dig till ditt fritidsintresse, och det finns flera möjliga sätt att ta sig dit med kollektivtrafiken. Hur väljer du att ta dig dit?

• Jag tar den snabbaste resan som tar 25 minuter som innebär ett byte från buss till tåg.
• Jag tar en lite långsammare resa som tar 40 minuter, men då kan jag sitta på samma buss hela vägen fram.
• Jag väljer att cykla 15 minuter till tåget som sedan tar 20 minuter för att få motion.

 

Bussen du sitter på är sen och du riskerar att missa ditt byte, vad gör du?

• Ingenting
• Går fram till bussföraren och frågar om han kan ringa den andra bussen så att den väntar in
• Ringer närstående och ber om skjuts

Den här övningen är en quiz, som man kan göra på flera olika sätt. Antingen kan man göra den tillsammans som en Kahoot-quiz (länk), låta eleverna göra den enskilt som en quiz i Forms (länk), eller att läraren läser frågan och att eleverna diskuterar i klassrummet kring vilka/vilket svar som de tror är rätt. Se tillfället som ett sätt att lära nytt om cykling, inte visa vad man redan kan.

Viktigt är att gå igenom de rätta svaren för det finns en del saker som behöver diskuteras och förtydligas. Det är också viktigt att eleverna förstår att det är ett inlärningstillfälle och inte ett test på deras kunskaper.

Lärarhandledning/Svar/Förtydliganden, se PDF Lärarhandledning.

Eleverna har i uppdrag att skapa ett nytt vägmärke. Det kan vara ett vägmärke som de saknar, eller som de tycker hade varit bra om det fanns. Det kan också vara ett vägmärke som de tror skulle underlätta för andra i trafiken.

Man får inte sätta upp egna vägmärken i trafiken. De flesta vägar ägs av staten eller kommunen. Vill man sätta upp skylt på en väg måste man ansöka hos Trafikverket eller kommunen om att få göra detta. På en enskild väg, alltså en väg som man som privatperson kan äga, får man sätta upp egna skyltar.

Vägmärken regleras internationellt av FN (FN:s konvention om vägmärken och signaler) och EU. Sverige och de flesta länder i Europa har samma typ av vägmärken, de har samma standard, vilket underlättar om du ska resa utomlands.

Ibland kan man upptäcka ”vägmärken” som man inte sett förut, de kan vara speciella för just den platsen, men då finns vägmärket på en kommunal väg där man har gett tillstånd för skylten. Ett sådant vägmärke ingår inte i de vägmärken som är godkända av FN eller EU.

Inled lektionen med att fråga: Varför vi har vägmärken i trafiken. Vad använder vi vägmärken till?

Vägmärken talar om vad som är tillåtet att göra, vad som inte är tillåtet, hur fort man får köra, var man ska gå över vägen mm. vägmärken delas in i olika kategorier för att lättare kunna hålla isär de olika typerna av vägmärken, vilket underlättar för trafikanterna. Varje kategori följer ett visst mönster och har samma färger. Idag kan eleverna välja på att skapa ett eget varningsmärke, förbudsmärke eller påbudsmärke. Använd elevernas fantasi! Sök på nätet efter inspiration. Ett bra sökord om man vill få upp tydliga bilder/symboler är: siluett.

---

Varningsmärken (nästan alltid en trekant med rött, gult och svart)
Varningsmärken varnar för olika typer av faror. Det betyder att du ska vara uppmärksam.
Förbudsmärken (nästan alltid runda)
Förbudsmärken betyder att någonting är förbjudet.
Påbudsmärken (alltid runda i blått och vitt)
Påbudsmärken är en uppmaning. Du är skyldig att följa uppmaningen på skylten.

---

Tänk på att:

• Trafikmärken ska vara lätta att förstå.
• En bild/symbol i form av en siluett är lätt för oss människor att förstå.
• Varje typ av trafikmärke följer ett visst mönster och har samma färger.
• Använd tydliga siluetter. Ta bort onödiga detaljer.

Du som pedagog kan välja hur du vill att eleverna ska arbeta med uppgiften. De kan skapa sin skylt i en digital miljö, använda färgat papper som de klipper och klistrar, eller skissa, rita och sedan färglägga med pennor/vattenfärg etc.

Teckensnittet som används för vägmärken heter Tratex (länk). Det har utvecklats för att få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna.

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

• Cykelbana
• Trottoar
• Väg
• Vägren

De ska också ta kort på:

• En ringklocka
• Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

• Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
• Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
• Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
• Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

I den här övningen får eleverna få vara med i en brevväxlingsdebatt. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. Det totala antalet grupper måste vara en jämn siffra. Varje grupp ska nämligen brevväxla med en annan grupp som fått rollen att tycka helt tvärtom.

Låt eleverna sitta tillsammans i gruppen och komma på så många argument för sin sak som de kan komma på. De ska skriva ner argumenten.

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Övergripande övningar – Att motivera andra
• Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

• Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
• Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
• Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.

Denna övning är ett större ämnesövergripande arbete som lämpar sig bäst för elever i årskurs fem eller sex. Övningen utmynnar i produktioner som kan skickas in för deltagande till Trafikkontoret. Bland de klasser som skickar in produktioner lottas fina priser ut. Förbered arbetet genom att se till att det finns en stor väggyta i klassrummet.

Arbetet är indelat i en inledande fas där eleverna får fundera över syftet med På egna ben. Tanken är att de genom de inledande strukturerade diskussionerna ska få en bred bild av kunskapsområdet trafik. Ett område som rör hälsa, trafiksäkerhet och miljö och som får konsekvenser på det individuella planet, på samhällsnivå men också på global nivå.

De produktioner som eleverna ska göra i den andra fasen ska ha med alla dessa dimensioner och vi tror att det inledande arbetet kan hjälpa eleverna med det.

Fas 1: Syftet med På egna ben

Starta därför med frågan: Vad kan det finnas för anledning till att Trafikkontoret i Göteborg vill att vi ska arbeta med På egna ben?

Låt eleverna få ett par minuter på sig att skriva ner allt de kan komma på var och en för sig. Låt dem därefter sätta sig i grupper om fyra personer och försöka att gemensamt diskutera sig fram till vad de tror.

Gruppernas diskussioner redovisas genom att ni ber grupperna i tur och ordning säga en sak som ni skriver upp på blädderblock under varandra. Vandra runt grupperna tills alla har fått säga allt de kommit på. Ställ följdfrågor för att verkligen få tag på alla elevers alla tankar.

Tala om för eleverna att ni ska försöka strukturera upp tankarna i olika grupper och gör tre kolumner och lämna en tom plats ute till vänster på den stora tomma väggytan. Klipp av en tanke i taget från blädderblocket och försök i diskussion med eleverna placera in tanken i rätt kolumn. Fäst tankarna med häftmassa eller nålar så ni kan flytta dem senare. Om eleverna vill att någon tanke ska finnas i fler kolumner så skriv tanken på ytterligare en lapp.

	Miljö	Trafiksäkerhet	Hälsa

Nu ska ni göra ytterligare en strukturering. Denna gång ska uppdelningen göras kring individnivå, samhällsnivå, global nivå.

	Miljö	Trafiksäkerhet	Hälsa
Individ
Samhälle
Globalt

Återigen kan det vara så att ni får skriva en tanke mer än en gång.
Här krävs många följdfrågor. Om eleverna till exempel har skrivit att de tror att trafik-kontoret vill att de ska få bättre hälsa så är ju det vid första anblicken något som ska in på individnivå i hälsokolumnen.
Men vid närmare eftertanke kanske det även ska in i samhällskolumnen eftersom bättre hälsa ger lägre kostnader för samhället.

Övningen är alltså till för att locka fram elevernas förförståelse kring vad kunskapsområdet trafik kan vara. Övningen ska alltså ta lång tid. Om det blir rörigt så bryt diskussionen i helklass och ge grupperna i uppgift att titta på och diskutera det ni gjort hittills för att försöka få fram vad de vill lägga till och ändra på. Den här inledande övningen är till för att få fatt på elevernas förförståelse och få dem att fundera och diskutera trafik-relaterade frågor. Detta för att de sedan själva ska kunna formulera frågor som de kan arbeta vidare med.

Elevers frågor
Om ni lyckas få igång diskussionen i klassen så kommer eleverna också att ha en massa frågor. Frågor som kan röra allt mellan himmel och jord. Anteckna alla dessa frågor på ett gemensamt blädderblock som ni rubricerar ”Våra frågor”. Försök få den här listan så lång som möjligt.

Tanken är sedan att eleverna ska hjälpas åt att söka svar på frågorna på listan. Inledningen på det arbetet skulle kunna vara:

• Vad skulle vi mer kunna undersöka?
• Finns det fler frågor ni skulle vilja ha svar på?

Anteckna alla frågor som kommer upp. Nästa fråga blir:

• Hur tror ni att vi kan söka svar på de här frågorna? (Ju fler exempel ni kan komma på desto bättre)

Lista alla förslag; intervjuer, enkätundersökning, observationer, experiment, läsa i böcker, söka på Internet osv. Därefter bestämmer ni vilka elever som ska försöka få svar på vilka frågor. Genom att ni gjort den strukturerade övningen innan så har eleverna chans att hitta frågor som intresserar dem. De kan också se hur brett kunskapsområdet trafik kan vara.

Elevernas kunskaper samlas regelbundet upp och diskuteras i klassrummet. Väggytan byggs på med bilder, skrivna lappar, fakta, fler frågor osv. Det är viktigt att allt material märks med källa = var de hittat materialet. Arbeta med frågorna under ett koncentrerat pass. Kanske kan 60–80 minuter vara lagom.

Fas 2: Produktion

När ni har fått svar på de flesta frågorna så presentera uppgiften som är att eleverna ska skapa ett material som motiverar andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Berätta att Trafikkontoret vill att de skapar och skickar in sina arbeten till projektet På egna ben. Arbetena ska på något sätt finnas i digital form för att kunna presenteras på projektets webbsida.

Diskutera vad eleverna tycker att de skulle kunna göra. Kanske vill de skapa radioprogram, affisch, faktablad, broschyr, film, multimedia-presentation, bildspel, saga, drama, berättelse, insändare kan vara några av idéerna. Ju fler idéer ni får ihop desto bättre.

Elevernas uppgift blir att via t.ex. en film motivera andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Till sin hjälp har de det arbete ni gjort tillsammans i den inledande delen eftersom motiveringarna kan hämtas ur alla de tankar det gemensamma arbetet på väggen visar.
De bör ha med miljö, hälsa och trafiksäkerhetsskäl och röra individ, samhälls- och/eller global nivå.

Dela in eleverna i nya grupper efter hur de vill arbeta. Låt dem först med papper och penna göra ett manus eller en skiss över hur de tänker sig arbetet. Idén ska presenteras för er så att ni kan ge dem gensvar och hjälp innan de börjar producera något.

Avsluta gärna arbetet med att bjuda in föräldrar så eleverna får presentera sina arbeten.

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

…

Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

• Vad fordonet drivs med för drivmedel.
• Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

		Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
		0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2	1,3	1,4	1,5
Netto koldioxid som avges
	Bensin	0,47	0,71	0,95	1,18	1,42	1,65	1,89	2,12	2,36	2,60	2,83	3,07	3,30	3,54
	Diesel	0,54	0,82	1,09	1,36	1,63	1,9	2,18	2,45	2,72	2,99	3,26	3,54	3,81	4,08
	RME (Raps)	0,16	0,25	0,33	0,41	0,49	0,57	0,66	0,74	0,82	0,90	0,98	1,07	1,15	1,23

		Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
		0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2	1,3	1,4	1,5
Netto koldioxid som avges
	E85	0,08	0,12	0,16	0,2	0,24	0,28	0,32	0,36	0,4	0,44	0,48	0,52	0,56	0,6
	Naturgas	0,44	0,66	0,88	1,1	1,32	1,54	1,76	1,98	2,2	2,42	2,64	2,86	3,08	3,3
	Biogas	0,024	0,036	0,048	0,06	0,072	0,084	0,096	0,108	0,12	0,13	0,14	0,16	0,17	0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

• Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
• Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
• Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
• Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
• Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.

---

För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.