På Egna Ben

Den här övningen syftar till att eleverna ska få en uppfattning om vad kroppen behöver för att den ska må bra.

Rita ut silhuetter av två kroppar på papper och sätt upp i klassrummet. Presentera kropparna som Jens och Jonna som har börjat i er klass. De är tvillingar lika gamla som eleverna i klassen.

Jag heter Jonna. Vi har precis flyttat hit från Södertälje och ska börja i den här klassen. Jag har en kanin som jag har tagit med mig hit. Den heter Svarten för den är alldeles kolsvart. Jag gillar att chatta, spela dataspel och se på TV. Jag brukar sitta uppe rätt länge på kvällarna. Pappa säger god natt och sedan fortsätter jag att spela på mitt rum fast han inte märker det. Jag är ingen morgonmänniska så jag hinner oftast inte att äta frukost. Mitt bästa ämne är bild för jag är bra på att rita. Mitt sämsta ämne är gymnastik för jag tycker det är jobbigt och dessutom har jag nästan alltid glömt mina gympakläder.

Jag heter Jens och är Jonnas brorsa. Jag tycker det ska bli kul att börja i den här skolan för jag gillade inte min gamla. Jag spelar handboll, hockey och innebandy. Jag har hört att det finns ett bra handbollslag här och därför tänker jag gå in för handbollsträningen. Jag tränar en gång om dagen. Det blir lite stressigt ibland men det är kul också. Jag har svårt att sitta still och vill ibland vara igång hela tiden. Mamma brukar säga att jag aldrig är hemma och det har hon lite rätt i för på eftermiddagarna är det alltid träning och på helgerna är det matcher. Jag brukar få pengar av pappa så jag kan köpa mig en korv eller en hamburgare mellan träningarna när jag inte hinner hem och äta. Min favorit är en 150-grammare med extra pommes frites.

Skriv ut och sätt upp texterna om Jens och Jonna vid respektive figur. Börja med att diskutera med eleverna:

• Hur tror ni att Jens och Jonna mår?
• Vad är det som är bra med deras liv?
• Vad är det som inte verkar vara så bra med deras liv?

Låt diskussionen få ta tid och låt eleverna komma med tankar och funderingar kring Jens och Jonna. Stimulera diskussionen genom att ställa öppna följdfrågor kring vad eleverna tror.

• Vad tror ni att en kropp behöver för att må bra?

Låt eleverna fundera enskilt en liten stund först innan de under 5–10 minuter diskuterar frågan i grupper om fyra elever. Samla därefter alla elevernas förslag på ett blädderblock med rubriken Behov.

Dela in eleverna i två grupper. En grupp arbetar med Jens och en med Jonna. Dela in varje grupp i mindre grupper så att det finns smågrupper som tar hand om de behov som eleverna föreslagit. En grupp tar hand om mat (kanske uppdelat på protein, kolhydrater, fett), en om sömn, en om motion osv. Ge grupperna informationen nedan.

En vanlig dag för Jonna

Mat
Frukost Ett glas juice
Mellanmål Inget
Skollunch Två knäckemackor med smör, ett glas mjölk, en halv potatis, en klick skinksås
Mellanmål En macka med ost och smör
Middag Korv, snabbmakaroner och ketchup
Kvällsmat En macka med ost och smör
Sömn Ca 6 timmar
Motion Mycket lite

En vanlig dag för Jens

Mat
Frukost Havregrynsgröt, socker och mjölk, macka med ost och smör
Mellanmål Ingen
Skollunch Fyra potatis, mycket skinksås, 3 glas mjölk, två knäckemackor med smör
Mellanmål Ingen
Middag Hamburgare med pommes frites
Kvällsmat Fyra mackor med ost
Sömn Ca 8 timmar
Motion Hård träning ca 2 timmar om dagen

De frågor som grupperna kan arbeta med är:

• Får Jens/Jonna tillräckligt med ___________? (t.ex. sömn, motion, kolhydrater)
• På vilket sätt skulle Jens/Jonna behöva ändra sina vanor när det gäller ________?
• Vilka delar av kroppen mår bra av ________?
• Varför behöver kroppen _____________?
• Vad händer om kroppen inte får ________________?

De elever som är klara i grupperna får rita lungor, hjärta, hjärna, lever, njure osv på papper och fästa med häftmassa på sin person, Jens eller Jonna.

Tvärgruppsredovisningar

När alla smågrupperna har arbetat färdigt med sin uppgift får de träffa den andra gruppen som har samma uppgift som de. (En grupp arbetar ju t.ex. med Jens sömn och en grupp med Jonnas sömn.) Gruppernas uppgift blir att berätta för varandra vad de kommit fram till och se om den andra gruppen hittat något som de kan lägga till eller ha nytta av.

När alla smågrupperna har gjort dessa tvärredovisningar ska grupperna på sin respektive person (Jens/Jonna) markera vilka delar av kroppen som mår bra av det de arbetat med (t.ex. sömn, protein, motion osv.)

De ska också skriva skyltar med goda råd till sin person. Skyltarna ska klippas ut och fästas runt personen.

När alla grupper är färdiga så samlas vid figurerna och låt smågrupperna redovisa det de kommit fram till att en människa behöver. Diskutera hur Jens och Jonna kan ändra sina vanor eller om de redan har bra vanor.

• Vilka råd tror eleverna att det blir lätt för Jens och Jonna att följa?
• Vilka råd blir svåra att följa?
• Vilka råd kan gälla för båda?

Diskutera också om eleverna tror att det finns många människor i deras ålder som liknar Jens/Jonna.

Som avslutning på övningen så är det viktigt att eleverna får reflektera över sina egna liv. Vilka av råden till Jonna och Jens gäller dem själva som personer. Låt dem skriva en avslutande uppsats där de berättar om sina egna vanor i relation till det de lärt sig.

Ta hjälp av faktabladen; sömn, motion och mat.

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

• Vad är en vana?
• Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
• Hur bryter man dåliga vanor?
• Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
• Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.