På Egna Ben På Egna Ben

Personalens resvanor

Elevernas sätt att ta sig till skolan kommer förmodligen att förändras under På egna ben. Men hur är det med skolans personal? I den här övningen får eleverna intervjua personalen om vad de har för resvanor. De ska sedan rita ett stapeldiagram med de svar de fått. Resultatet kan sedan användas som komplement till övningen framtidskampanjen.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. De får i uppdrag att intervjua minst 5 vuxna på skolan. Det kan vara lärare, kökspersonal, lokalvårdare, vaktmästare eller de som jobbar i administrationen.

Intervjua skolpersonal

Eleverna ska fråga:

Hur tar du dig till skolan?
• Bil
• Kollektivt
• Cykel
• Går
Är det över eller under 3 km? (Vill ni lägga det på en lättare svårighetsgrad så kan ni hoppa över den här frågan.)

Presentera resultatet

När de kommer tillbaka till klassrummet ska de göra ett stapeldiagram på A3 papper.

Måste vi ta flyget?

Flyget är en stor bov när det gäller utsläpp av växthusgaser. Vi flyger mer och mer. Många svenskar längtar till värmen och reser gärna långt för att få lite semester. Men måste vi resa så långt? I den här övningen får eleverna räkna på hur mycket utsläpp en flygresa genererar och jämföra det med en bils utsläpp. De får även titta på hur långt det är möjligt att resa med tåg.

Gå in på hemsidan flightradar24.com och visa eleverna. Där ser man hur många flyg som är uppe i luften just nu. Dela sedan in eleverna i grupper om 2-3 personer.

1: Flyg v.s Bil

Räkna på hur mycket koldioxidutsläpp en resa tur & retur till Thailand respektive Gran Canaria genererar för en familj på 4 personer.

• Thailand 2643 kg CO2 per person1
• Gran Canaria 1378 kg CO2 per person

Bra att veta: Siffrorna för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del på hur man räknar.

Kom på bra semesterresmål som man kan ta sig till med bil. Det kan vara en plats ni varit på tidigare eller en plats ni skulle vilja åka till. Skriv ner minst 5 platser.
Välj ut 2 av dessa resmål och ta reda på hur långt det är dit ifrån där ni bor. Ni kan antingen använda er en karta eller gå in på Google maps.
Räkna ut hur mycket koldioxid som släpps ut om man åker bil till platsen. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Multiplicera detta med avståndet. (Källa: Klimatbalans)

Räkneexempel:

Från Göteborg till Skara är det 140 km. 140 km x 0,2 kg koldioxid = 28 kg koldioxid
Skriv upp elevernas resultat på tavlan och diskutera gemensamt.
• Hur stora är skillnaderna?
• Varför tror ni många vill åka utomlands?

2: Flyg v.s Tåg

Tåg genererar ännu mindre utsläpp än bil, faktiskt bara 0,01 kg per kilometer (1 gram). Det är dessutom kanske ett bättre alternativ när det gäller att resa längre. Men hur långt är det praktiskt möjligt att resa med tåg idag? (Källa: Klimatbalans)

Ta reda på vart man kan ta sig med tåg från Sverige. Tips! Googla på tåg från din hemstad till olika städer i världen.
Diskutera i gruppen vilka för och nackdelar som finns med att resa med tåg?
• Exempel: Fördel är att det är bra för miljön. Man får se mycket av landskapet. Nattåg är smidigt. Nackdel är att det kan vara dyrare än flyg och ibland är det mycket byten.
Ta reda på hur långt det är praktiskt möjligt att resa med flyg idag? Diskutera vilka för och nackdelar finns?
• Exempel: Fördel är att det är snabbt och ofta billigt. Det är enkelt att boka. Nackdel är de stora utsläppen. Och att man inte får ta med så mycket bagage.

Avslutning

Avsluta hela övningen med en gemensam diskussion. Via elevernas svar har ni fått fram idéer på vart det går att resa med tåg och bil istället för flyg

Fara och färde

Uppdraget handlar om att eleverna ska konstruera en trafikskylt. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Trafiksäkerhet – Trafikmärken
  • Trafiksäkerhet – Kamraternas skolväg

faraochfarde

Undersök problemet

Hitta en plats i trafiken i skolans närområde, där elever passerar för att ta sig till och från skolan. Hur ser platsen ut och varför känns den farlig? Kör bilarna för fort? Finns det inget övergångsställe? Upphör cykelbanan? Är belysningen nattetid för dålig?

Kom på en ny vägskylt

Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp ska tillverka sin egen trafikskylt. Det finns många slags material eleverna kan använda såsom papper, tyg eller målarfärg.

Be eleverna komma på ett namn eller en benämning på skylten. Sedan ska de förklara för de övriga i klassen vad den handlar om, en grupp i taget. Övriga elever kan berätta om de tyckte något med skylten var bra, eller om den kan bli tydligare.

Om ni har möjlighet kan ni också gå tillbaka till platsen och fotografera elevgrupperna
med deras respektiva skyltar (men kom ihåg att ta ner skylten efteråt, då det är förbjudet att sätta upp egna trafikskyltar).

Koldioxidutsläpp

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

  • Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
  • Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

  • Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
  • Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

  • Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
  • Växter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften är inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefär 9 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 


 

1) Se faktablad växthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

Vårt ekologiska fotavtryck

För att förstå hur jorden påverkas av den livsstil vi väljer kan man använda sig av en liknelse i form av ett fotavtryck. Fotavtrycket visar hur stor landyta som krävs för att allt som vi konsumerar i form av mat, resor och prylar ska kunna tillverkas. I en enkel jämförelse kan vi se hur mycket fotavtrycket skiljer sig mellan olika delar av världen, räknat i globala hektar.

fotavtryck_varlden

Syftet med den här övningen är att eleverna ska få möjlighet att göra ställningstaganden i förhållande till människors olika livsvillkor och reflektera över vilka kompromisser de själva skulle vara villiga att göra för att minska sitt fotavtryck.

Genomförande

Berätta att ni idag ska jobba med något som kallas för ekologiskt fotavtryck. Det är ett sätt att visa hur mycket resurser människor i ett visst land förbrukar. Om vi jämför de ekologiska fotavtrycken från olika länder ser vi att det är väldigt stor skillnad i hur mycket resurser människor förbrukar. Med resurser menas allt vi äter och köper, samt våra resor och transporter av varor.

Del 1: Rätt land till rätt fot

Eleverna får varsitt papper med fotavtryck, samt en lista med några länder och storleken på landets ekologiska fotavtryck i siffror. De får i uppgift att rita in landets flagga på rätt fot på sitt blad.

För att göra detta måste de dels mäta foten för att se vilken fot som är störst respektive minst, och dels rangordna länderna efter vilket lands fotavtryck som är störst respektive minst. Därefter ska de rita in rätt flagga på rätt fotavtryck.

De får gärna hjälpas åt under övningen. Om någon blir klar snabbare än de andra, be eleven hjälpa dem som inte hunnit färdigt.

Del 2: Värderingsövning 4-hörn

Förklara att de ska göra en fyra hörn-övning. Det innebär att man svarar på en fråga genom att ställa sig i ett hörn av rummet, det hörn som motsvarar det man svarar på frågan.

Läs upp frågan och de olika svarsalternativen. Deltagarna väljer hörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någon ensam går du dit och lyssnar på henne/honom.

Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.

Det kan finnas många olika resonemang och det är möjligt att två elever har tolkat frågan olika även om de har samma åsikt. Säg därför till eleverna att det är helt i sin ordning att byta hörn under övningen om man ändrar sig under tiden. Förklara också att det inte finns några rätt och fel i övningen.

Jag skulle kunna minska mitt ekologiska fotavtryck genom att…

a. Få färre saker i present
b. Cykla och gå så ofta som möjligt, istället för att åka bil
c. Sluta slänga mat i skolan och hemma
d. Annat svar

Jag tror att människor i länder som har ett stort fotavtryck ….

a. Inte tänker på att de slösar resurser
b. Vet att det är dåligt men inte kan göra något åt det
c. Försöker använda mindre resurser så gott det går
d. Annat svar

Ett bra sätt för ett land att minska sitt fotavtryck vore…

a. Att göra det dyrare att köpa saker
b. Att göra det enklare att källsortera
c. Att satsa mer på cykelvägar, bussar och spårvagnar
d. Annat svar

Ekologiska fotavtryck…

a. Är ett bra sätt att visa hur mycket människorna i ett land förbrukar
b. Får mig att tänka på hur vi lever i Sverige
c. Spelar ingen roll för mig
d. Annat svar

Hur mår du?

För att kunna avgöra om projektet har bidragit till bättre allmänhälsa bland eleverna kan ni låta eleverna dokumentera hur de mår under de veckor som projektet pågår. Syftet kan också vara att göra eleverna medvetna om att det finns många faktorer som påverkar hur de mår.

Instruktion till eleverna

Under de veckor som ni deltar i På egna ben ska du fylla i hur mycket du sover, hur mycket du äter och hur du mår. När projektet är över så kommer ni i klassen att räkna samman alla elevers resultat för att se om det är någon skillnad på hur ni i klassen mår före och efter projektet. Fyll i varje dag innan du går hem från skolan.

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
Sömn timmar <6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
Hur mycket åt du till frukost? Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Hur mycket åt du till lunch? Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Så här mår jag idag 🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂

När fem veckor har gått samlar ni in alla elevbladen anonymt. Välj om ni som lärare vill räkna samman resultaten eller om ni vill blanda och dela ut dem igen så varje elev får ett blad som de räknar samman. Man kan max få 12 poäng på en dag.

Använd gärna Excelformuläret så får ni medelvärde och ett diagram klart så fort ni matat in elevernas värde. Den innehåller formler som gör att medelvärde och diagram skapas allt eftersom du matar in elevernas värde. Allt du behöver göra är att klicka i rätt ruta och skriva in rätt siffra. På så sätt kan ni följa hur elevernas allmänhälsa sett ut under projektet och också diskutera med eleverna hur de tror att projektet kan ha bidragit till resultaten.

<6 1 poäng
6–8 2 poäng
>8 3 poäng
Lite 1 poäng
Normalt 2 poäng
Mycket 3 poäng
🙁 1 poäng
😐 2 poäng
🙂 3 poäng

Vilket fordon ska man välja?

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

  • Vad fordonet drivs med för drivmedel.
  • Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
Bensin 0,47 0,71 0,95 1,18 1,42 1,65 1,89 2,12 2,36 2,60 2,83 3,07 3,30 3,54
Diesel 0,54 0,82 1,09 1,36 1,63 1,9 2,18 2,45 2,72 2,99 3,26 3,54 3,81 4,08
RME (Raps) 0,16 0,25 0,33 0,41 0,49 0,57 0,66 0,74 0,82 0,90 0,98 1,07 1,15 1,23
Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
E85 0,08 0,12 0,16 0,2 0,24 0,28 0,32 0,36 0,4 0,44 0,48 0,52 0,56 0,6
Naturgas 0,44 0,66 0,88 1,1 1,32 1,54 1,76 1,98 2,2 2,42 2,64 2,86 3,08 3,3
Biogas 0,024 0,036 0,048 0,06 0,072 0,084 0,096 0,108 0,12 0,13 0,14 0,16 0,17 0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

  • Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
  • Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
  • Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.


För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.

Startövning

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

  • Rött för bil
  • Blått för buss/spårvagn
  • Grönt för promenad
  • Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

  • Varför har du/ni valt den vägen?
  • Varför har du/ni valt det färdsättet?
  • Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

  • Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
  • Varför väljer man den väg man gör?
  • Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
  • Kan man välja andra vägar?
  • Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.

Trafikmärken

trafikmarken

Eleverna får i uppgift att gå sin egen och en kamrats skolväg tillsammans med en kamrat. De får med sig några färgpennor. Under hela skolvägen ska de observera vägmärken och måla av dessa. De behöver bara måla ett märke en gång och markerar sedan, under antal, alla gånger de ser detta märke. När alla elever kommer åter till klassrummet diskuteras:

  • Varför tror ni att det finns vägmärken?
  • Vilka olika typer av vägmärken finns?
  • Vilka vägmärken är vanligast i vår närmiljö?
  • Vad är typiskt för varje typ?
  • Vilka former kan vägmärken ha?
  • Varför tror ni de olika vägmärkena har de former de har?
  • Vad betyder de olika vägmärkena?
  • Vilka vägmärken behöver eleverna känna till?
  • Vad skulle hända om det inte fanns vägmärken?
  • Vem bestämmer vilka vägmärken som ska finnas var?

Låt eventuellt eleverna i par välja ett vägmärke. De ska beskriva vad vägmärket betyder på ett så tydligt sätt som möjligt. Övriga elever i klassen ska gissa vilket märke det är.

Varningsmärken

trafikmarken1

Förbudsmärken (gul-röda)

trafikmarken2 (1)

Påbudsmärken (blå-vita)

trafikmarken2

Upplysningsmärken

trafikmarken3

Hastighet och stoppsträcka

cykla_ovn

1. 30 cm-banan

Rita upp en bana som består av två parallella linjer som går rakt fram med 30 cm mellanrum. Förklara för eleverna att de först ska gå långsamt mellan strecken utan att nudda dem. Andra gången ska de gå fort och tredje gången springa. Eventuellt kan ni låta de elever som vill även pröva att cykla mellan linjerna. Be eleverna innan de börjar diskutera två och två.

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå långsamt, gå fort, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt därefter alla elever pröva att gå, springa och diskutera hur det kändes. Blev det som de hade trott? Vilket var lättast/svårast?

2. 80 cm-banan

Rita upp ytterligare en bana bredvid med 80 centimeter mellan de parallella linjerna.

Dela upp eleverna så att de står hälften i var ände av banan. Eleverna ska gå längs banan och passera varandra innanför linjerna. Första gången ska de göra det gående, andra springandes och tredje cyklandes. Poängtera att de inte ska cykla fort och att de får cykla utanför linjerna om de inte klarar att mötas innanför. Vi är ute efter upplevelsen och inte efter att alla elever ska klara av att hålla sig innanför linjerna. De ska naturligtvis inte cykla så att de kan skada sig.

Diskutera innan ni börjar

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt dem pröva och diskutera resultatet.

Diskutera också vad det är som avgör om det är svårt/lätt. Vilka skillnader upplever eleverna när de själva ska ta sig fram mellan två linjer med 30 centimeters mellanrum och när de ska mötas två stycken mellan två linjer som är mer än dubbelt så långt från varandra. Är det lättare eller svårare. Vilka skillnader upplever de och vad kan dessa bero på?

3. Stoppsträcka

Hur lång tid tar det att stanna (stoppsträcka)?

Här kan eleverna arbeta två och två. Se till att de är utspridda så de inte krockar eller skadar varandra. En elev går, springer eller cyklar och den andra eleven ropar stop vid ett speciellt ställe. Eleverna mäter hur lång sträcka de behöver på sig för att stanna när de går, springer, cyklar sakta och när de cyklar fort. Låt dem anteckna sträckorna för de olika färdsätten.

Avsluta med en diskussion i klassrummet där ni tar upp vilka faktorer som påverkar stoppsträckan; sulor på skorna, strumpor, däckmönster, halt golv, asfalt, grus, vått, torrt osv. Överför sedan diskussionen till bilar och mopeder; farten, underlaget, däck med mera. Vilka konsekvenser olika hastigheter ger.