På Egna Ben På Egna Ben

Att resa med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken

Det finns olika typer av funktionsnedsättningar som på olika sätt innebär en nedsatt förmåga att fungera psykiskt, fysiskt eller intellektuellt. Olika funktionsnedsättningar kräver olika typer av anpassningar beroende på om det handlar om svårigheter att röra sig, se, höra, bearbeta, tolka och förmedla information eller att tåla vissa ämnen.

Eleverna har i uppdrag att testa hur det är att resa i kollektivtrafiken med olika funktionsnedsättningar och reflektera över de svårigheter som kan uppstå. Klassen ska sedan diskutera i grupp hur resan för personer med funktionsnedsättning kan upplevas och förbättras.

Att ha svårt att se i kollektivtrafiken

  • Förbered ett område med hinder och låt barnen använda ögonbindlar eller blunda för att simulera blindhet/svårt att se.
  • Gör en fiktiv buss genom att rada upp stolar.
  • Ge dem en uppgift att navigera genom området med hinder för sedan kliva på det fiktiva fordonet.
  • Efteråt kan de reflektera över de svårigheter de stötte på och vilket stöd som personer som inte ser kan behöva i kollektivtrafiken. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som inte ser?

Att ha svårt att höra i kollektivtrafiken

  • Låt hälften av barnen simulera att de är döva/har svårt att höra genom att använda hörselproppar för att blockera ljud, och låt hälften av barnen vara hörande.
  • Sätt upp stolar i rader för att simulera en buss.
  • Läraren är förare och ger olika typer av kommandon till barnen i ”högtalarsystemet”, exempelvis att alla behöver kliva av bussen, att alla ska resa på sig, att man ska lägga en hand på sitt huvud etc. Tänk på att prata ganska lågt då de flesta hörselskydd släpper igenom ljud.
  • Efteråt kan de diskutera vilka utmaningar de upplevde och vilket stöd som personer som inte hör kan behöva i kollektivtrafiken. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som inte hör?

Att ha svårt att röra sig i kollektivtrafiken

Introducera ämnet tillgänglighet i kollektivtrafiken. Förklara att personer som använder rullstol kan ha specifika utmaningar när de reser (se faktablad).

Diskussionsfrågor:

  • Vad tror du är de största utmaningarna för personer i rullstol när de reser i kollektivtrafiken?
  • Varför är det viktigt att kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med rörelsenedsättning?
  • Vad kan föraren göra för att hjälpa personer med rörelsenedsättning?
  • Vad kan du som medresenär göra för att underlätta för personer med rörelsenedsättning?

Att ha svårt att tolka och förstå i kollektivtrafiken

En person som har svårt att tolka och förstå information kan ha svårigheter med sinnesintryck, att minnas, uppfatta tid, planera, organisera och fokusera. Det kan också vara svårt att hantera stressiga situationer, ta in och tolka mycket information och att vara i sociala sammanhang.

Genom att titta på filmerna på länken nedan kan du uppleva hur en resa med kollektivtrafiken kan vara för en person med kognitiv funktionsnedsättning. Vi rekommenderar dig att se dig runt i bussen genom att använda navigeringsfunktionen. Följ också de instruktioner som ges i filmen.

Se filmerna om att resa med kollektivtrafiken utan funktionsnedsättning och med kognitiv funktionsnedsättning. Klicka på de olika alternativen i länken nedan.

https://www.mfd.se/utgangspunkter/tillganglighet/funktionssimulatorn/

  • Diskutera vilka svårigheter personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar kan uppleva i kollektivtrafiken och vilket stöd man kan behöva. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som har en kognitiv funktionsnedsättning?

Att ha svårt att tåla vissa ämnen i kollektivtrafiken

När någon har en allergi betyder det att personens kropp reagerar på vissa ämnen som andra människor inte har problem med. Det kan vara allergi mot exempelvis pollen, pälsdjur, mat eller insektsbett. Det kan ge olika besvär i form av andningssvårigheter eller utslag.

  • Diskutera vilka svårigheter personer som har svårt att tåla vissa ämnen kan uppleva i kollektivtrafiken och vilket stöd man kan behöva. Hur kan det bli bättre i kollektivtrafiken för barn som har svårt att tåla vissa ämnen?
  • Vad kan du som medpassagerare göra för att underlätta för personer som har svårt att tåla vissa ämnen att resa med kollektivtrafiken?

Koncentration och stabilitet för trafiksäkerhet

De här övningarna går ut på att eleverna ska öva på sin balans/stabilitet och koncentration. Något som man behöver träna på för att bli en trafiksäker cyklist. Övningarna kan göras när som helst under skoldagen, som en mikropaus mitt i ett lektionspass, som en slags ”brainbreak”. Välj en utav övningarna att göra varje dag, eller variera dag för dag. Gör övningarna i 10 minuter varje dag. Dela gärna upp och gör 2×5 minuter under skoldagen.

Balans-paus i klassrummet 1

Eleverna placerar den ena foten framför den andra på en rak linje. Vrid huvudet från höger till vänster, upprepa 10 gånger. är det lätt, prova att blunda och gör samma vridning.

Bilda nu ett snirklande led runt om i klassrummet. Be eleverna ställa sig efter varandra med lite mellanrum emellan sig. Eleverna placerar åter den ena foten framför den andra i en rak linje. Eleven som står sist, ska skicka en bok framåt i ledet, För att kunna ta emot och skicka boken vidare måste eleverna vrida överkroppen. Ingen elev får ”tappa balansen” och flytta någon fot under rundan. Första gången handlar det om att boken ska hela vägen från första till sista personen i ringen/ledet, utan att någon flyttar sina fötter…Klara eleverna detta, så kan man göra en runda till, men ta tiden denna gång. Sedan kan man försöka slå ett nytt ”klassbästa”.

Balans-paus i klassrummet 2

  1. Eleverna står på ett ben. Med andra benet och foten ska de rita 8:or i luften. Öka svårighetsgraden genom att lägga händerna i kors över kroppen, blunda eller höja foten högre upp från golvet. Byt ben. Låt eleverna hålla räkning på hur många åttor de ritat med varje fot. Sätt gärna på lite musik i bakgrunden.
  2. Pendla med en fot och armar. Börja med höger fot framåt, vänster arm pekar framåt, höger arm pekar bakåt, flytta höger fot bakåt (utan att nudda golvet, samtidigt som höger arm pendlar framåt och vänster arm pendlar bakåt. Byt ben och gör övningen igen. (Tränar också koordination)

Balans-paus i klassrummet 3

Eleverna står på ett ben med det andra benet böjt 90° i höften och knät. Eleverna fäller sedan framåt med överkroppen samtidigt som de sträcker det fria benet rakt bakåt så det blir en rak linje från överkroppen och längs det fria benet. Återgå sedan till startpositionen, sträck upp händerna mot luften och gå upp på tå. Behåll balansen och upprepa övningen.

Denna övning kan göras svårare genom att stå på en ihopvikt handduk eller kudde.

Koncentrations-paus i klassrummet 4

Eleverna arbetar parvis, sittandes eller stående. Välj att arbeta med händer eller fötter.

Eleverna sitter/står parvis mitt emot varandra. Nu ska de nudda varandras högerfötter/händer en gång. Därefter ska de nudda varandras vänsterfötter/händer två gånger. Slutligen ska de återigen nudda varandras högerfötter/händer, fast tre gånger. Nu börjar de från början med 1, 2, 3.

Kör gärna fotrundan under en minut, ta några sekunders paus, kör fotrundan under en ny minut. Gör hela övningen i fyra minuter. Uppmuntra eleverna att försöka vara så tysta som möjligt.

Försvåra övningen genom att först göra en runda med fötterna och sen en runda med händerna. När eleverna gör en likadan runda med händerna kan paren stå med benen böjda eller på ett ben. klappa ihop högerhänderna en gång, vänsterhänderna två gånger och slutligen högerhänderna tre gånger. Sedan reser paret sig upp och gör en fotrunda. Växla därefter mellan fotrunda och handrunda.

Koncentration i klassrummet 5

Eleverna arbetar parvis. eleverna ställer sig mitt emot varandra, varje elev knycklar ihop ett papper, böjer lätt på benen och kastar pappret med höger hand samtidigt, och tar emot papperstussen med vänster hand.

Eleverna ska nu kasta med vänster hand och ta emot med höger hand. Övningen kräver koncentration och en hel del övning innan det fungerar full ut.

De par som får kläm på övningen kan få en utmaning i att också stå på ett ben, och kasta en papperstuss till varandra. Räkna hur många kast de hinner i paret innan någon av dem tappar balansen och måste sätta ner en fot.

Koncentration i klassrummet 6

Börja med att utse en spelledare. Första gången ni gör övningen kan du som pedagog vara spelledare. Kom överens om fyra olika ljudsignaler. Exempelvis: stamp i golvet, klapp med händerna, ett läte/rop osv. Varje signal betyder en slags rörelse. Bestäm rörelsen: ex. stamp i golvet = snurra runt, en klapp med händerna = stå på ett ben, ett läte/rop = hoppa jämfota 1 gång.

Alla utom spelledaren blundar och skall lyssna efter vilken signal som ges, och sedan tyst göra rörelsen. (brukar bli lite fnissigt, då det är svårt att komma ihåg vilken signal som betyder vilken rörelse)

Hur får man cykla egentligen?

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

Cykelbana
Trottoar
Väg
Vägren

De ska också ta kort på:

En ringklocka
Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Vad är bäst och säkrast?

I den här övningen får eleverna få vara med i en brevväxlingsdebatt. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. Det totala antalet grupper måste vara en jämn siffra. Varje grupp ska nämligen brevväxla med en annan grupp som fått rollen att tycka helt tvärtom.

Låt eleverna sitta tillsammans i gruppen och komma på så många argument för sin sak som de kan komma på. De ska skriva ner argumenten.

Framtidskampanjen

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Övergripande övningar – Att motivera andra
  • Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

  • Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
  • Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
  • Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.

Aktivera mera

Uppdraget handlar om att eleverna ska lära sig vad som menas med en fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen när man rör på sig. Bra övningar att ha gjort innan uppdraget är:

  • Hälsa – Värderingsövning

Faktablad som är bra att ha till hands är:

  • Hälsa – Motion

Vad är en fysisk aktivitet?

Börja med att förklara vad som menas med en fysisk aktivitet: Det innebär att man rör på hela kroppen – inte bara en eller ett par kroppsdelar. I många fall blir man också anfådd – men inte alltid. Exempel på fysiska aktivieteter är att cykla, springa, hjula, klättra och skogsvandra.

Berätta att ni under denna lektion ska undersöka olika fysiska aktivieteter.

Exempel på aktiviteter

Dela in eleverna i mindre grupper med två till tre personer i varje. Du kan antingen låta eleverna själva välja en aktivitet att skriva om, eller bestämma i förväg vilken aktivitet de olika grupperna ska arbeta med. Det ska vara aktiviteter som eleverna själva kan utföra – ingen särskild anläggning eller utrustning ska krävas.

Varje grupp ska antingen fotografera eller rita en bild som visar aktivieteten. Sedan ska de antingen i tal eller text, tillsammans med bilden, förklara vad som händer i kroppen när man utför aktivieteten. De får gärna rita pilar till olika delar av ritningen eller fotografiet för att förtydliga vad de menar. Frågorna som eleverna ska besvara med sitt foto eller teckning är:

Under akvititeten…

  • Vad händer i huvudet?
  • Vad händer i hjärta och lungor?
  • Vad händer i armar och ben?

När grupperna är klara med sina bilder ska varje grupp berätta om sin bild för de andra i klassen. De andra eleverna kan då komma med kommentarer och frågor.Du som lärare kan också göra inspel och ställa frågor såsom:

  • Även om man känner sig trött efter en aktivitet – måste det vara dåligt? (Fysisk aktivitet tränar upp muskler och kondition)
  • Om man blir trött i kroppen, blir man alltid trött i huvudet samtidigt? (Fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan)

Startövning

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

  • Rött för bil
  • Blått för buss/spårvagn
  • Grönt för promenad
  • Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

  • Varför har du/ni valt den vägen?
  • Varför har du/ni valt det färdsättet?
  • Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

  • Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
  • Varför väljer man den väg man gör?
  • Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
  • Kan man välja andra vägar?
  • Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.

Jonna, Jens och jag

Den här övningen syftar till att eleverna ska få en uppfattning om vad kroppen behöver för att den ska må bra.

Rita ut silhuetter av två kroppar på papper och sätt upp i klassrummet. Presentera kropparna som Jens och Jonna som har börjat i er klass. De är tvillingar lika gamla som eleverna i klassen.

Jag heter Jonna. Vi har precis flyttat hit från Södertälje och ska börja i den här klassen. Jag har en kanin som jag har tagit med mig hit. Den heter Svarten för den är alldeles kolsvart. Jag gillar att chatta, spela dataspel och se på TV. Jag brukar sitta uppe rätt länge på kvällarna. Pappa säger god natt och sedan fortsätter jag att spela på mitt rum fast han inte märker det. Jag är ingen morgonmänniska så jag hinner oftast inte att äta frukost. Mitt bästa ämne är bild för jag är bra på att rita. Mitt sämsta ämne är gymnastik för jag tycker det är jobbigt och dessutom har jag nästan alltid glömt mina gympakläder.

Jag heter Jens och är Jonnas brorsa. Jag tycker det ska bli kul att börja i den här skolan för jag gillade inte min gamla. Jag spelar handboll, hockey och innebandy. Jag har hört att det finns ett bra handbollslag här och därför tänker jag gå in för handbollsträningen. Jag tränar en gång om dagen. Det blir lite stressigt ibland men det är kul också. Jag har svårt att sitta still och vill ibland vara igång hela tiden. Mamma brukar säga att jag aldrig är hemma och det har hon lite rätt i för på eftermiddagarna är det alltid träning och på helgerna är det matcher. Jag brukar få pengar av pappa så jag kan köpa mig en korv eller en hamburgare mellan träningarna när jag inte hinner hem och äta. Min favorit är en 150-grammare med extra pommes frites.

Skriv ut och sätt upp texterna om Jens och Jonna vid respektive figur. Börja med att diskutera med eleverna:

  • Hur tror ni att Jens och Jonna mår?
  • Vad är det som är bra med deras liv?
  • Vad är det som inte verkar vara så bra med deras liv?

Låt diskussionen få ta tid och låt eleverna komma med tankar och funderingar kring Jens och Jonna. Stimulera diskussionen genom att ställa öppna följdfrågor kring vad eleverna tror.

  • Vad tror ni att en kropp behöver för att må bra?

Låt eleverna fundera enskilt en liten stund först innan de under 5–10 minuter diskuterar frågan i grupper om fyra elever. Samla därefter alla elevernas förslag på ett blädderblock med rubriken Behov.

Dela in eleverna i två grupper. En grupp arbetar med Jens och en med Jonna. Dela in varje grupp i mindre grupper så att det finns smågrupper som tar hand om de behov som eleverna föreslagit. En grupp tar hand om mat (kanske uppdelat på protein, kolhydrater, fett), en om sömn, en om motion osv. Ge grupperna informationen nedan.

En vanlig dag för Jonna

Mat
Frukost Ett glas juice
Mellanmål Inget
Skollunch Två knäckemackor med smör, ett glas mjölk, en halv potatis, en klick skinksås
Mellanmål En macka med ost och smör
Middag Korv, snabbmakaroner och ketchup
Kvällsmat En macka med ost och smör
Sömn Ca 6 timmar
Motion Mycket lite

En vanlig dag för Jens

Mat
Frukost Havregrynsgröt, socker och mjölk, macka med ost och smör
Mellanmål Ingen
Skollunch Fyra potatis, mycket skinksås, 3 glas mjölk, två knäckemackor med smör
Mellanmål Ingen
Middag Hamburgare med pommes frites
Kvällsmat Fyra mackor med ost
Sömn Ca 8 timmar
Motion Hård träning ca 2 timmar om dagen

De frågor som grupperna kan arbeta med är:

  • Får Jens/Jonna tillräckligt med ___________? (t.ex. sömn, motion, kolhydrater)
  • På vilket sätt skulle Jens/Jonna behöva ändra sina vanor när det gäller ________?
  • Vilka delar av kroppen mår bra av ________?
  • Varför behöver kroppen _____________?
  • Vad händer om kroppen inte får ________________?

De elever som är klara i grupperna får rita lungor, hjärta, hjärna, lever, njure osv på papper och fästa med häftmassa på sin person, Jens eller Jonna.

Tvärgruppsredovisningar

När alla smågrupperna har arbetat färdigt med sin uppgift får de träffa den andra gruppen som har samma uppgift som de. (En grupp arbetar ju t.ex. med Jens sömn och en grupp med Jonnas sömn.) Gruppernas uppgift blir att berätta för varandra vad de kommit fram till och se om den andra gruppen hittat något som de kan lägga till eller ha nytta av.

När alla smågrupperna har gjort dessa tvärredovisningar ska grupperna på sin respektive person (Jens/Jonna) markera vilka delar av kroppen som mår bra av det de arbetat med (t.ex. sömn, protein, motion osv.)

De ska också skriva skyltar med goda råd till sin person. Skyltarna ska klippas ut och fästas runt personen.

När alla grupper är färdiga så samlas vid figurerna och låt smågrupperna redovisa det de kommit fram till att en människa behöver. Diskutera hur Jens och Jonna kan ändra sina vanor eller om de redan har bra vanor.

  • Vilka råd tror eleverna att det blir lätt för Jens och Jonna att följa?
  • Vilka råd blir svåra att följa?
  • Vilka råd kan gälla för båda?

Diskutera också om eleverna tror att det finns många människor i deras ålder som liknar Jens/Jonna.

Som avslutning på övningen så är det viktigt att eleverna får reflektera över sina egna liv. Vilka av råden till Jonna och Jens gäller dem själva som personer. Låt dem skriva en avslutande uppsats där de berättar om sina egna vanor i relation till det de lärt sig.

Ta hjälp av faktabladen; sömn, motion och mat.

Kamraternas skolväg

Den här övningen är till för att aktualisera elevernas trafiksäkerhetstänkande och göra dem uppmärksamma på platser i trafiken där de behöver vara extra uppmärksamma. Samtidigt är det en kartövning som tränar eleverna i att hitta runt skolan.

Alla klasser som deltar i På egna ben bör de genomföra trafiksäkerhetsövningen – Inför start. Har man deltagit tidigare i På egna ben eller vill arbeta mer med trafiksäkerhetsfrågorna kan man göra följande övning.

Dela in eleverna i par som helst bor nära varandra. Sätt ihop paren till grupper om fyra elever. Paren bör bo åt olika håll från skolan. Låt dem sätta sig tillsammans och rita ut alla fyras väg till skolan på var sin karta så alla har allas vägar utritade. Låt dem sedan två och två gå hela eller delar av de två andra kamraternas skolväg/ar.

Deras uppgift blir att observera trafiksituationer och markera ställen de tycker att kamraten ska vara extra uppmärksam på. Det kan till exempel vara ställen där det lätt skulle kunna hända olyckor och ställen som kanske är extra trevliga, alternativ som kamraterna skulle kunna välja, trafikmärken de inte förstår osv.

När de kommer tillbaka till skolan jämförs deras observationer med hur det andra paret upplever sin skolväg. Uppgiften blir då att diskutera trafik utifrån de egna skolvägarna.

Som avslutning låter ni grupperna redovisa sina tankar och diskussioner vid en stor karta i klassrummet inför övriga elever.

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.