På Egna Ben På Egna Ben

Hur kan man veta?

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

  • Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
  • Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
  • Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
  • Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Klassens miljömanual

Uppdraget handlar om att eleverna gemensamt ska ta fram en miljömanual för klassen. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Hållbar utveckling – vårt ekologiska fotavtryck
  • Miljö – Värderingsövning

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

  • Hållbarhetsbegreppet

Miljövänliga handlingar

Dela in klassen i mindre grupper.

Låt eleverna i grupper komma fram till vad som är typiska miljövänliga saker som eleverna kan göra i vardagen. De ska komma på mellan två och tre handlingar per grupp. Förklara att de ska rita och förklara dessa handlingar på att sätt så att andra kan lära sig av dem.
Exempel på vardagshandlingar kan vara att stänga av ljuset, att slänga skräp i papperskorgen, att cykla och att inte slänga mat. Det ska vara saker som eleverna själva kan göra i sin vardag.

Du och eleverna kan välja olika sätt att förklara handlingarna;

Digitalt fotografi. Om ni har tillgång till mobiltelefon med kamera eller digitalkamera kan eleverna själva posera och fotografera de miljövänliga handlingarna. Eleverna kan antingen göra det under lektionen eller under dagen, om de till exempel vill fotografera på olika platser på skolan.

Teckna en beskrivning av handlingarna. De kan antingen teckna en person som gör handlingarna, eller på andra sätt med pilar och förklarande text skriva vad det är för handling.

Tips!

Samla alla handlingar i ett häfte som eleverna kan behålla, som blir deras gemensamma miljömanual.

Var kommer varorna ifrån?

En viktig pusselbit för att förstå begreppet hållbar utveckling är att kunna se sambandet mellan ekologi, ekonomi och det sociala. För att introducera eleverna till detta tankesätt har den här övningen formulerat de tre kategorierna så här: Miljö, Ekonomi och Människor.

hallbarutvckling-03

Under övningens första del lär sig eleverna hur de olika aspekterna av hållbarhetsbegreppet fungerar tillsammans. Eleverna gör en övning där de i mindre grupper får läsa några korta fakta om en vara, ett s.k. varukort, och sedan tillsammans bestämma vilken kategori de tycker tar störst skada av hur varan tillverkas. Övningen innehåller tre olika varukort som eleverna diskuterar i tur och ordning.

I övningens andra del, diskussionen, fokuserar vi på transportfrågor och var i världen varorna kommer ifrån. Syftet är att visa eleverna hur man genom att köpa varor som inte transporterats långt kan arbeta för bättre hållbarhet och en bättre miljö – även om det bara innebär att ta cykeln eller promenera till affären.

Innan du gör övningen med eleverna, läs gärna faktabladet om hållbarhet som går att ladda ner från www.paegnaben.se.

Genomförande

Introducera övningen

Berätta att de ska göra en övning som handlar om hur varor vi köper i Sverige tillverkas och transporteras. Övningen går ut på att de ska komma fram till om de tycker att miljön, människorna eller ekonomin tar störst skada.

Diskutera med eleverna kring hur man kan tänka kring de tre kategorierna miljö, människor och ekonomi.

  • Miljö är naturen omkring oss; djur och växter. Om vi släpper ut gifter eller skövlar skog kommer naturen ha svårt att återhämta sig.
  • Människor berör hur människor i världen mår. Personer som har farliga arbeten, kommer i kontakt med gifter eller inte får ordentliga skyddskläder kan skada sig eller bli sjuka.
  • Ekonomin handlar om att göra smarta val för framtiden. Att till exempel hugga ner all skog kanske gör att man tjänar mycket pengar just då, men på längre sikt är det inte bra.

Del 1: Hållbarhetsbegreppet

Eleverna ska jobba i grupper om tre till fyra. Gör gruppindelningen. Dela ut det första varukortet till grupperna.

Säg att de har fem minuter (Du kan ge eleverna mer eller mindre tid beroende på vad du tycker gruppen behöver) på sig att komma överens kring frågorna:

  • Vilken kategori tyckte ni tog störst skada? (Miljö/Människor/Ekonomi)
  • Varför tycker ni det?

När tiden har gått ut, be grupperna redogöra för de andra vad de har valt och hur de tänkt samt om alla i gruppen samma sak. Om svaret är ’nej’ fråga vad den/de som tyckte annorlunda tänkte.

Ge grupperna det andra kortet och låt dem göra samma sak igen. Gör sedan samma sak med kort tre.

När alla tre korten har diskuterats, samla eleverna i en ring där alla kan se varandra. Be dem ta med sig varukorten.

Del 2: Diskussion

Avsluta med en öppen diskussion kring frågorna:

  • Hur gjorde ni för att bestämma vilken kategori ni tyckte tog mest skada?
  • Finns det någon kategori som oftast kändes viktigare än de andra två. Varför?
  • Var kommer varorna på varukorten ifrån? (Eleverna kan titta på varukorten igen om de behöver. Där står det var varan har tillverkats.)
  • Hur kommer varorna till Sverige?
  • Hur transporteras varan ifrån affären hem till dig?
  • Hur påverkas miljön av att varorna transporteras?
  • Vad tror ni man kan göra själv om man vill förbättra miljön?

Hjälp under diskussionen eleverna att utveckla sina svar och få en klarare bild av hur konsumtion och transporter påverkar samhällets hållbarhet. Utgå så mycket det går ifrån elevernas egna exempel och erfarenheter.

Koldioxidutsläpp

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

  • Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
  • Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

  • Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
  • Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

  • Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
  • Växter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften är inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefär 9 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 


 

1) Se faktablad växthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

Vilket fordon ska man välja?

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

  • Vad fordonet drivs med för drivmedel.
  • Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
Bensin 0,47 0,71 0,95 1,18 1,42 1,65 1,89 2,12 2,36 2,60 2,83 3,07 3,30 3,54
Diesel 0,54 0,82 1,09 1,36 1,63 1,9 2,18 2,45 2,72 2,99 3,26 3,54 3,81 4,08
RME (Raps) 0,16 0,25 0,33 0,41 0,49 0,57 0,66 0,74 0,82 0,90 0,98 1,07 1,15 1,23
Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
E85 0,08 0,12 0,16 0,2 0,24 0,28 0,32 0,36 0,4 0,44 0,48 0,52 0,56 0,6
Naturgas 0,44 0,66 0,88 1,1 1,32 1,54 1,76 1,98 2,2 2,42 2,64 2,86 3,08 3,3
Biogas 0,024 0,036 0,048 0,06 0,072 0,084 0,096 0,108 0,12 0,13 0,14 0,16 0,17 0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

  • Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
  • Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
  • Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.


För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.

Problemlösning

Denna övningen är undersökande och analyserande. Den bygger på att eleverna redan har introducerats till begreppet hållbar utveckling och genomfört några av våra övningar inom området.  De övningar som eleverna bör ha gjort är ”Vart kommer varorna ifrån?”, ”Vem bestämmer egentligen?” samt ”Kritiskt tänkande”.

mindmap_problemlosning

Eleverna använder mindmaps som verktyg för att identifiera problem och hitta på lösningar på dessa. Eleverna jobbar i mindre grupper och dialogen mellan dem är även den ett viktigt verktyg.

Övningen syftar till att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och formulera egna problem-ställningar och lösningar.

Förberedelser

Rita i förväg upp tre cirklar med orden Miljö, Ekonomi och Människor i, på stora papper (så många som antalet grupper klassen kommer delas
in i), se illustration ovan.

Genomförande

Dela in klassen i mindre grupper. Bäst är det om eleverna kan jobba i grupper om fyra eller fem vid ojämt antal.

Berätta att idag ska de arbeta med att komma på lösningar på olika problem. Arrangera om i klassrummet så att alla grupper sitter runt ett bord med ett av pappren du förberett och pennor redo.

Berätta att de redan har arbetat med vad som kallas för hållbar utveckling. Fråga gärna eleverna om vad detta innebär och vilka olika problem de har diskuterat tidigare. Till exempel långa transporter av varor, våra resvanor och hur mycket sopor som slängs.

Del 1: Problemen

Deras första uppgift är att skriva ner så många problem som de kan komma på.  Detta gör de på pappret, nära den cirkel som de tycker problemet hör till. Om de tycker att ett problem hör till mer än en cirkel går det bra att skriva det mittemellan.

Varje grupp ska komma på minst tre problem.

Låt dem arbeta med uppgiften i ca. femton minuter och gå under tiden runt och stötta de grupper som har svårt att komma igång.

När tiden har gått ut, be grupperna röra sig ett steg medurs till en annan grupps papper.

Del 2: Lösningarna

När alla grupper bytt plats och sitter runt en annan grupps papper, berätta att deras nästa uppgift är att försöka komma på lösningar på de problem som står på pappret. De ska skriva ner lösningarna de kommit på bredvid respektive problem.

Om du vill kan du låta grupperna använda annan färg på pennan för lösningar, på så sätt skiljs den första gruppens problemformuleringar lättare åt från den andra gruppens lösningar.

Låt grupperna arbeta i ca. femton minuter. Gå under tiden runt och stötta eleverna samt hjälp dem att utveckla lösningarna.

De ska komma på minst två lösningar till problemen. Lösningarna får gärna, men behöver inte, vara detaljerade.

När tiden har gått ut, be grupperna gå tillbaka till sitt första papper. Berätta att de ska titta på vad den andra gruppen kommit på för lösningar på deras problem och välja den lösning som de tyckte var bäst.

Låt sedan grupperna få en stund på sig att förbereda sig inför att redovisa detta problem och den lösning de fick från den andra gruppen inför alla andra. Be dem också inför redovisningen fundera på hur de tror att detta hade fungerat i verkligheten.

Det viktigaste med den här övningen är dock inte att eleverna ska komma på lösningar som är användbara i verkligheten, utan att förankra deras kunskap om hållbarhet genom konkret problemlösning i dialog med andra.

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.

Hållbar utveckling på skolan

Denna uppgift är ett projektarbete där eleverna undersöker möjligheten att förändra saker på skolan och i sin närhet som leder till bättre miljö och hållbar utveckling.

Syftet är att låta eleverna använda sina kunskaper om hållbarhet och miljö för att på ett kreativt och roligt sätt lösa ett hållbarhetsrelaterat problem i den egna närmiljön.

jordklot

Uppgiften är omfattande och kommer ta minst tre timmar att slutföra för eleverna. Det krävs planerings- och förberedelsearbete av dig som lärare för att uppgiften ska kunna genomföras till fullo.

Ett alternativ som tar mindre tid i anspråk, så väl i dina förberedelser som för arbetet i klassen, är att endast göra uppgiftens två första steg. Eleverna missar då möjligheten att presentera sina lösningar och påverka beslut, som en övning i demokratiskt arbete.

Förberedelser

Planering

Tala med skolans rektor, en lokal politiker eller tjänsteman om det finns något hållbarhetsrelaterat problem på skolan eller i skolans närhet som din klass kan få i uppgift att ta fram ett lösningsförslag på.

Bestäm ett område som eleverna ska arbeta med, baserat på tidigare arbete och skolans förutsättningar. Problem som eleverna kan arbeta med kan t.ex. vara:

Kan skolan bli mer miljövänlig genom att minska mängden mat som slängs? Eller kan skolan använda mindre papper?

Är skolan duktig på att källsortera och återvinna? Kan skolan bli bättre?

Går det att göra något för att minska skolans och personalens koldioxidutsläpp? Så som att minska bilkörning och transporter?

Genomförande

Del 1 – 60 minuter

Berätta att de ska få i uppgift att lösa ett problem på skolan. Presentera problemet.

Säg att ni först måste skaffa er en tydligare bild av vad problemet handlar om. Hjälp eleverna att komma fram till vad problemet innebär för skolan och för omvärlden. Ett bra sätt kan vara att rita en tankekarta på tavlan och fylla på allt eftersom ni kommer på fler saker.

Sedan ska eleverna arbeta i grupper för att ta fram lösningsförslag som de skall presentera för sina klasskompisar. De får arbeta med text och bild för att visa sitt förslag. Till sin hjälp har de allt material som finns tillgängligt för övningen, se ”Utrustning som krävs”.

Tips! Du kan låta eleverna använda andra tekniker och uttryckssätt för att presentera och förklara sitt förslag. Så länge resultatet går att visa upp.Bara kreativiteten sätter gränser!

 

Del 2 – 60 minuter

I denna del får eleverna både öva på att kritiskt granska och bedöma sitt eget och andras arbete.

Dela in klassen i nya grupper – inte med samma medlemmar som i del 1 – och placera ut grupperna vid de olika lösningsförslagen. Se till att åtminstone en medlem ur den ursprungliga gruppen är med vid ”sitt” lösningsförslag.

Säg till grupperna att deras uppdrag är att granska förslaget ur hållbarhetssynpunkt. Löser det problemet både på kort och lång sikt? Tar lösningen hänsyn till både miljö, människor och ekonomi?

Efter att de har kommit fram till vad de tycker om lösningen ska de nya grupperna presentera vad de tycker om lösningsförslaget för hela klassen.

När alla förslag har blivit presenterade röstar klassen om vilken grupp som skall presentera sitt förslag som klassens slutgiltliga lösningsförslag.

 

Del 3 – slutmålet

Gruppen får presentera sitt förslag i lämpligt sammanhang.

Diskutera i god tid tillsammans med eleverna igenom hur de vill presentera sin lösning. Ge dem god tid att förbereda sig, så att de kan känna sig stolta över det de presenterar.

Tips! Ring gärna lokalpressen och be dem intervjua eleverna samt rektorn, politikern eller tjänstemannen som mottar det färdiga förslaget från eleverna.

Värderingsövning om miljö

Vad tänker eleverna själva kring hållbarhet? I de här värderingsövningarna får eleverna möjlighet att synliggöra sina egna tankar och värderingar kring vad hållbarhet är och kan vara. Olika aspekter lyfts fram och kan ligga till grund för attitydförändringar och ibland även ändring av vanor och livsstil. Genom att synliggöra och acceptera olika sätt att tänka och tycka ökar möjligheterna för eleverna att stå emot ett negativt grupptryck eller dåliga vanor.

Ja, nej, kanske

Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en NEJ och en KANSKE.

Välj ut de påståenden du vill använda dig av. Läs upp nedanstående påståenden, ett i taget. Eleverna går till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkt när de valt. Låt sedan några vid varje lapp berätta hur de tänker kring sitt val.

  • Den som tiger håller med.
  • Servera bara ekologisk mat på skolan.
  • Gratis spårvagn och buss till alla.
  • Avgaser luktar gott.
  • Bilar är det som förstör luften mest.
  • Man blir stressad av buller.
  • De som bestämmer borde tänka mer på miljön.
  • Det är okej att slänga godispapper på gatan.
  • Barn borde säga till sina föräldrar att inte använda bil så mycket.
  • Att cykla ger en frihetskänsla.
  • Det är mysigt att bli skjutsad i bil.

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.

Oavslutade meningar

Läs upp början på en mening och låt en elev i taget fylla i slutet. Gå laget runt ett par varv så att varje mening fått flera olika slut. Avsluta med att låta eleverna i par diskutera något de tyckt varit intressant eller som väckt deras tankar. Följ upp i helgrupp med betoning på att vi tänker olika och det i sig är intressant.

  • Den enskilda människan kan själv påverka klimatet genom att…
  • De största hoten mot miljön är…
  • Människors hälsa skulle förbättras om…
  • Fler skulle åka kollektivt om…
  • Framtidens bilar kommer drivas av…
  • Om jag vore miljöminister skulle jag…
  • För att vara med och rädda miljön borde vår skola…
  • För att minska antalet bilresor borde vi…
  • Det bästa sättet att få ungdomar att gå eller cykla till skolan är…
  • Växthuseffekten är…
  • Det värsta med oljud och buller är…
  • Om jag fick påverka min stadsmiljö skulle jag…
  • För att en stad ska vara trevlig att bo i måste det finnas…
  • Göteborg skulle bli en trevligare stad om…

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.