På Egna Ben På Egna Ben

Tidsresan

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

Koldioxidutsläpp

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

  • Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
  • Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

  • Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
  • Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

  • Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
  • Växter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften är inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefär 9 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 


 

1) Se faktablad växthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

Vilket fordon ska man välja?

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

  • Vad fordonet drivs med för drivmedel.
  • Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
Bensin 0,47 0,71 0,95 1,18 1,42 1,65 1,89 2,12 2,36 2,60 2,83 3,07 3,30 3,54
Diesel 0,54 0,82 1,09 1,36 1,63 1,9 2,18 2,45 2,72 2,99 3,26 3,54 3,81 4,08
RME (Raps) 0,16 0,25 0,33 0,41 0,49 0,57 0,66 0,74 0,82 0,90 0,98 1,07 1,15 1,23
Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
E85 0,08 0,12 0,16 0,2 0,24 0,28 0,32 0,36 0,4 0,44 0,48 0,52 0,56 0,6
Naturgas 0,44 0,66 0,88 1,1 1,32 1,54 1,76 1,98 2,2 2,42 2,64 2,86 3,08 3,3
Biogas 0,024 0,036 0,048 0,06 0,072 0,084 0,096 0,108 0,12 0,13 0,14 0,16 0,17 0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

  • Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
  • Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
  • Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.


För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.

Förstå och förklara växthuseffekten

Förståelse utvecklas i samtal mellan människor. Kunskap befästs när man får förklara för andra. Det är utgångspunkten för den här övningen som syftar till att eleverna ska få en förståelse för en av de mest debatterade frågorna idag – klimatförändringen. De får i grupper läsa in sig på texter som de diskuterar och blir experter på innan de ansvarar för att klasskamraterna får del av de nyvunna kunskaperna

photo2

Del 1: Experter

Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får sätta sig in i en faktatext som berör klimatfrågan. På www.paegnaben.se finns följande texter att välja mellan:

  • Växthuseffekten
  • Koldioxid
  • Hållbarhetsbegreppet
  • Marknära ozon

Det gör inte något om två grupper får arbeta med samma text. Grupperna ska bli experter på sin text.

Den första uppgiften blir att enskilt läsa igenom hela texten en gång. Därefter pratar man i gruppen om vad man uppfattat att texten handlar om så att det ska bli lättare att läsa texten en gång till. Därefter ska varje elev läsa texten en gång till med pennan i hand och stryka under det viktigaste och skriva kommentarer i kanten.

Gruppen ska sedan försöka göra en bild över det texten handlar om på ett stort ark. De kan både rita och skriva ner nyckelord. Uppgiften är att med bildens hjälp kunna förklara för andra. Bilderna sätts upp utspridda över klassrummet.

Del 2: Lära mer från andra

Bilda tvärgrupper som innehåller minst en elev från varje ursprungsgrupp. Tvärgrupperna ställer sig vid var sin bild. Uppgiften blir att lära sig så mycket som möjligt från de andra gruppernas bilder. Den som varit med och gjort bilden förklarar vad bilden föreställer för de andra. Bildens innehåll diskuteras. När tvärgruppen är klar med en bild går den till nästa.

Del 3: Tänka igenom och förklara

Varje elev ska nu själv tänka igenom följande frågor och se till att han/hon kan förklara dem med hjälp av bild och text. Låt gärna eleverna arbeta i par.

  • Vad menas med växthuseffekt?
  • Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
  • Vad beror den förstärkta växthuseffekten på?
  • Vad kan den klimatförändringen leda till?
  • Vad görs i världen för att begränsa klimatförändringen?
  • Vad kan man göra som privatperson?

Varje elev tar fram ett underlag som de kan ha till hjälp när de förklarar ovanstående för en vuxen. De kan rita av delar av de bilder som finns på väggarna, skapa helt nya bilder och skriva upp nyckelord som de tycker är viktiga. De väljer själva om de vill förklara för en förälder, mormor, personalen på fritids eller någon annan. Gör klart för eleverna att ni kommer att diskutera hur redovisningarna för de vuxna har gått, vilka samtal man haft och hur de vuxna reagerat när de kommer tillbaka till skolan.

På www.svt.se finns en mängd inslag när det gäller klimatförändringen. Om någon elev har lättare för att ta till sig fakta genom att se på en film i stället för att läsa text kan ni ge dem några av följande inslag som underlag för övningen i stället för faktatexterna ovan. Arbetsgången kan dock vara den samma.

Avsluta arbetet med att diskutera de vuxnas reaktioner. Vad säger vuxna om klimatfrågan? Vad tänker eleverna själva nu när de förhoppningsvis förstår vad man pratar om på TV och i tidningar?

Hastighet och stoppsträcka

cykla_ovn

1. 30 cm-banan

Rita upp en bana som består av två parallella linjer som går rakt fram med 30 cm mellanrum. Förklara för eleverna att de först ska gå långsamt mellan strecken utan att nudda dem. Andra gången ska de gå fort och tredje gången springa. Eventuellt kan ni låta de elever som vill även pröva att cykla mellan linjerna. Be eleverna innan de börjar diskutera två och två.

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå långsamt, gå fort, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt därefter alla elever pröva att gå, springa och diskutera hur det kändes. Blev det som de hade trott? Vilket var lättast/svårast?

2. 80 cm-banan

Rita upp ytterligare en bana bredvid med 80 centimeter mellan de parallella linjerna.

Dela upp eleverna så att de står hälften i var ände av banan. Eleverna ska gå längs banan och passera varandra innanför linjerna. Första gången ska de göra det gående, andra springandes och tredje cyklandes. Poängtera att de inte ska cykla fort och att de får cykla utanför linjerna om de inte klarar att mötas innanför. Vi är ute efter upplevelsen och inte efter att alla elever ska klara av att hålla sig innanför linjerna. De ska naturligtvis inte cykla så att de kan skada sig.

Diskutera innan ni börjar

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt dem pröva och diskutera resultatet.

Diskutera också vad det är som avgör om det är svårt/lätt. Vilka skillnader upplever eleverna när de själva ska ta sig fram mellan två linjer med 30 centimeters mellanrum och när de ska mötas två stycken mellan två linjer som är mer än dubbelt så långt från varandra. Är det lättare eller svårare. Vilka skillnader upplever de och vad kan dessa bero på?

3. Stoppsträcka

Hur lång tid tar det att stanna (stoppsträcka)?

Här kan eleverna arbeta två och två. Se till att de är utspridda så de inte krockar eller skadar varandra. En elev går, springer eller cyklar och den andra eleven ropar stop vid ett speciellt ställe. Eleverna mäter hur lång sträcka de behöver på sig för att stanna när de går, springer, cyklar sakta och när de cyklar fort. Låt dem anteckna sträckorna för de olika färdsätten.

Avsluta med en diskussion i klassrummet där ni tar upp vilka faktorer som påverkar stoppsträckan; sulor på skorna, strumpor, däckmönster, halt golv, asfalt, grus, vått, torrt osv. Överför sedan diskussionen till bilar och mopeder; farten, underlaget, däck med mera. Vilka konsekvenser olika hastigheter ger.

Ägget

Den här övningen är till för att göra eleverna uppmärksamma på hastighetens och skyddsutrustningens betydelse för människors överlevnad i trafiken.

agg_ovn

Eleverna får arbeta i grupper om 2–3 elever. Utmaningen lyder: Hur kan ni göra för att släppa ett ägg från taket utan att det går sönder?

Innan de får börja arbeta praktiskt så låt dem fundera en stund enskilt kring frågan:

Vad är det som avgör om ägget håller? Till exempel hastighet, skyddsutrustning, höjd, vad det landar på och så vidare. Låt dem i sina grupper diskutera och skriva ner vad de tror är viktigt att tänka på.

Samla upp alla gruppers tankar på tavlan.

Låt eleverna uppfinna ”skyddsutrustningar” i grupper om tre. Låt dem inte testa att släppa ägg till att börja med utan låt alla grupper göra färdigt först. Innan ni testar så titta på varje grupps lösning och be dem förklara hur de tänkt. Värdera lösningen utifrån svaren på frågan: Vad är det som avgör om ägget håller?

Diskutera med eleverna vilken utrustning de tror är säkrast.

Testa sedan vilken som är säkrast. Om ni har tid och vill så låt eleverna göra förändringar och förbättringar utifrån diskussionen ovan.

Avsluta övningen med en diskussion där ni tar upp: Vad har det vi gjort för relevans i trafiken? Vilka av era lösningar finns som skyddsutrustningar i trafiken på riktigt?

Reflex

Alla vet att man ska ha reflex på sig i mörkret men ändå är det många som går ut utan. Hur bra är reflexerna egentligen? Spelar det någon roll vilken reflex jag väljer? För att öka elevernas förståelse för reflexens betydelse för hur väl de syns i mörker kan ni genomföra den här övningen. Tanken är att eleverna förutom att förstå hur viktigt det är med reflexer också ska förstå att reflexens placering, ålder och utformning har betydelse.

Be eleverna ta med sig reflexer hemifrån. Det är bra om ni får variation mellan fastsydda reflexer, hängande reflexer, gamla reflexer och nya reflexer. Ju större variation desto bättre.

Börja i klassrummet med att diskutera följande:

  • Hur tror ni att man bäst ska göra för att synas i mörker om man är ute och går?
  • Tror ni att det är skillnad på olika reflexer?
  • Vilka olika typer av reflexer finns det? (Jämför material, hur de sätts fast mm)
  • Vad tror ni gäller för att en reflex ska synas bra?

Titta i det ljusa klassrummet på de reflexer som barnen har haft med sig och försök diskutera vilka de tror är bra och vilka de tror är mindre bra – samt varför. Försök gärna rangordna reflexerna efter hur väl eleverna tror att de syns.

Låt sedan eleverna ta på sig reflexerna. Se till att någon elev inte har reflex, någon många reflexer, någon hängande, någon fastsydd, någon gammal, någon ny osv.

Samlas i ett mörkt rum, gärna gymnastiksalen, som går att mörklägga. (Avståndet mellan ficklampa och reflexer bör vara minst fyra meter).

Be alla elever utom fyra samlas i ena änden av rummet. De ska gå från ena sidan av rummet till den andra. Be fyra elever stå i andra änden av rummet och lysa på eleverna med ficklampa. (Här är det viktigt att ficklampan inte har för starkt sken.)

reflexovning

Uppgiften blir att försöka se vilka reflexer som syns bäst. Byt ut de fyra eleverna så att alla får studera reflexerna. Tänd ljuset och diskutera med eleverna:

  • Hur väl syntes de som inte hade reflex på sig?
  • Vilka reflexer syntes bäst?
  • Kan vi rangordna dem? (Kanske behöver ni släcka för att titta igen.)
  • Hur väl stämde detta med det vi trodde innan?

Diskutera vidare i klassrummet

  • Stämde den rangordning vi gjorde innan i klassrummet?
  • Vad är det som avgör hur bra en reflex är?
  • Vad ska man tänka på när man sätter på sig en reflex när man ska ut och gå i mörker?

Till läraren:

  • En reflex som är i rörelse syns bättre än en som är stilla.
  • Fastsydda reflexer bör kompletteras med löst hängande.
  • En reflex bör placeras i knähöjd för att även synas i bilars halvljussken.
  • En reflex som är ny syns bättre än en som är gammal.
  • En reflex som legat i fickan tillsammans med mynt och nycklar förlorar en del av sin reflektionsförmåga.

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.

Värderingsövning om miljö

Vad tänker eleverna själva kring hållbarhet? I de här värderingsövningarna får eleverna möjlighet att synliggöra sina egna tankar och värderingar kring vad hållbarhet är och kan vara. Olika aspekter lyfts fram och kan ligga till grund för attitydförändringar och ibland även ändring av vanor och livsstil. Genom att synliggöra och acceptera olika sätt att tänka och tycka ökar möjligheterna för eleverna att stå emot ett negativt grupptryck eller dåliga vanor.

Ja, nej, kanske

Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en NEJ och en KANSKE.

Välj ut de påståenden du vill använda dig av. Läs upp nedanstående påståenden, ett i taget. Eleverna går till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkt när de valt. Låt sedan några vid varje lapp berätta hur de tänker kring sitt val.

  • Den som tiger håller med.
  • Servera bara ekologisk mat på skolan.
  • Gratis spårvagn och buss till alla.
  • Avgaser luktar gott.
  • Bilar är det som förstör luften mest.
  • Man blir stressad av buller.
  • De som bestämmer borde tänka mer på miljön.
  • Det är okej att slänga godispapper på gatan.
  • Barn borde säga till sina föräldrar att inte använda bil så mycket.
  • Att cykla ger en frihetskänsla.
  • Det är mysigt att bli skjutsad i bil.

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.

Oavslutade meningar

Läs upp början på en mening och låt en elev i taget fylla i slutet. Gå laget runt ett par varv så att varje mening fått flera olika slut. Avsluta med att låta eleverna i par diskutera något de tyckt varit intressant eller som väckt deras tankar. Följ upp i helgrupp med betoning på att vi tänker olika och det i sig är intressant.

  • Den enskilda människan kan själv påverka klimatet genom att…
  • De största hoten mot miljön är…
  • Människors hälsa skulle förbättras om…
  • Fler skulle åka kollektivt om…
  • Framtidens bilar kommer drivas av…
  • Om jag vore miljöminister skulle jag…
  • För att vara med och rädda miljön borde vår skola…
  • För att minska antalet bilresor borde vi…
  • Det bästa sättet att få ungdomar att gå eller cykla till skolan är…
  • Växthuseffekten är…
  • Det värsta med oljud och buller är…
  • Om jag fick påverka min stadsmiljö skulle jag…
  • För att en stad ska vara trevlig att bo i måste det finnas…
  • Göteborg skulle bli en trevligare stad om…

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.