På Egna Ben På Egna Ben

🔴 Hur kan man veta?

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

  • Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
  • Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
  • Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
  • Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

🟢 Tidsresan

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

🟢 Vad är bäst och säkrast?

I den här övningen får eleverna få vara med i en brevväxlingsdebatt. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. Det totala antalet grupper måste vara en jämn siffra. Varje grupp ska nämligen brevväxla med en annan grupp som fått rollen att tycka helt tvärtom.

Låt eleverna sitta tillsammans i gruppen och komma på så många argument för sin sak som de kan komma på. De ska skriva ner argumenten.

🟢 Klassens miljömanual

Uppdraget handlar om att eleverna gemensamt ska ta fram en miljömanual för klassen. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Hållbar utveckling – vårt ekologiska fotavtryck
  • Miljö – Värderingsövning

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

  • Hållbarhetsbegreppet

Miljövänliga handlingar

Dela in klassen i mindre grupper.

Låt eleverna i grupper komma fram till vad som är typiska miljövänliga saker som eleverna kan göra i vardagen. De ska komma på mellan två och tre handlingar per grupp. Förklara att de ska rita och förklara dessa handlingar på att sätt så att andra kan lära sig av dem.
Exempel på vardagshandlingar kan vara att stänga av ljuset, att slänga skräp i papperskorgen, att cykla och att inte slänga mat. Det ska vara saker som eleverna själva kan göra i sin vardag.

Du och eleverna kan välja olika sätt att förklara handlingarna;

Digitalt fotografi. Om ni har tillgång till mobiltelefon med kamera eller digitalkamera kan eleverna själva posera och fotografera de miljövänliga handlingarna. Eleverna kan antingen göra det under lektionen eller under dagen, om de till exempel vill fotografera på olika platser på skolan.

Teckna en beskrivning av handlingarna. De kan antingen teckna en person som gör handlingarna, eller på andra sätt med pilar och förklarande text skriva vad det är för handling.

Tips!

Samla alla handlingar i ett häfte som eleverna kan behålla, som blir deras gemensamma miljömanual.

🟢 Framtidskampanjen

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Övergripande övningar – Att motivera andra
  • Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

  • Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
  • Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
  • Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.

🟢 Framtidens fordon

Eleverna ska utveckla framtidens färdmedel som är ett nytt och miljösmart sätt att resa på. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Miljö – Vilket fordon ska man välja?
  • Miljö – Förstå och förklara växthuseffekten

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

  • Miljö – Koldioxid

framtidensfordon

Hur vill du färdas i framtiden?

Börja med att fråga eleverna om olika sätt att ta sig till och från skolan (eller jobbet). Vilket av dem föredrar de idag? Om de fick möjlighet att hitta på ett nytt färdsätt, vad skulle det vara?

Färdmedlet ska vara miljövänligt och inte släppa ut för mycket koldioxid.

Eleverna kan välja att rita och skriva förklarande ord för hur färdmedlet fungerar. Ritningen ska visa:

  • Hur färdmedlet ser ut – gärna med höjdmått för att förklara hur stort det skulle vara i verkligheten
  • Vilket drivmedel eller kraft som för färdmedlet framåt
  • Hur många personer som kan åka samtidigt

När eleverna har ritat sina färdmedel, be dem berätta kort om sitt färdmedel för klassen. Klasskamraterna kan ställa frågor om det är något de tycker är otydligt.

🟢 Aktivera mera

Uppdraget handlar om att eleverna ska lära sig vad som menas med en fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen när man rör på sig. Bra övningar att ha gjort innan uppdraget är:

  • Hälsa – Värderingsövning

Faktablad som är bra att ha till hands är:

  • Hälsa – Motion

Vad är en fysisk aktivitet?

Börja med att förklara vad som menas med en fysisk aktivitet: Det innebär att man rör på hela kroppen – inte bara en eller ett par kroppsdelar. I många fall blir man också anfådd – men inte alltid. Exempel på fysiska aktivieteter är att cykla, springa, hjula, klättra och skogsvandra.

Berätta att ni under denna lektion ska undersöka olika fysiska aktivieteter.

Exempel på aktiviteter

Dela in eleverna i mindre grupper med två till tre personer i varje. Du kan antingen låta eleverna själva välja en aktivitet att skriva om, eller bestämma i förväg vilken aktivitet de olika grupperna ska arbeta med. Det ska vara aktiviteter som eleverna själva kan utföra – ingen särskild anläggning eller utrustning ska krävas.

Varje grupp ska antingen fotografera eller rita en bild som visar aktivieteten. Sedan ska de antingen i tal eller text, tillsammans med bilden, förklara vad som händer i kroppen när man utför aktivieteten. De får gärna rita pilar till olika delar av ritningen eller fotografiet för att förtydliga vad de menar. Frågorna som eleverna ska besvara med sitt foto eller teckning är:

Under akvititeten…

  • Vad händer i huvudet?
  • Vad händer i hjärta och lungor?
  • Vad händer i armar och ben?

När grupperna är klara med sina bilder ska varje grupp berätta om sin bild för de andra i klassen. De andra eleverna kan då komma med kommentarer och frågor.Du som lärare kan också göra inspel och ställa frågor såsom:

  • Även om man känner sig trött efter en aktivitet – måste det vara dåligt? (Fysisk aktivitet tränar upp muskler och kondition)
  • Om man blir trött i kroppen, blir man alltid trött i huvudet samtidigt? (Fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan)

🟡 Var kommer varorna ifrån?

En viktig pusselbit för att förstå begreppet hållbar utveckling är att kunna se sambandet mellan ekologi, ekonomi och det sociala. För att introducera eleverna till detta tankesätt har den här övningen formulerat de tre kategorierna så här: Miljö, Ekonomi och Människor.

hallbarutvckling-03

Under övningens första del lär sig eleverna hur de olika aspekterna av hållbarhetsbegreppet fungerar tillsammans. Eleverna gör en övning där de i mindre grupper får läsa några korta fakta om en vara, ett s.k. varukort, och sedan tillsammans bestämma vilken kategori de tycker tar störst skada av hur varan tillverkas. Övningen innehåller tre olika varukort som eleverna diskuterar i tur och ordning.

I övningens andra del, diskussionen, fokuserar vi på transportfrågor och var i världen varorna kommer ifrån. Syftet är att visa eleverna hur man genom att köpa varor som inte transporterats långt kan arbeta för bättre hållbarhet och en bättre miljö – även om det bara innebär att ta cykeln eller promenera till affären.

Innan du gör övningen med eleverna, läs gärna faktabladet om hållbarhet som går att ladda ner från www.paegnaben.se.

Genomförande

Introducera övningen

Berätta att de ska göra en övning som handlar om hur varor vi köper i Sverige tillverkas och transporteras. Övningen går ut på att de ska komma fram till om de tycker att miljön, människorna eller ekonomin tar störst skada.

Diskutera med eleverna kring hur man kan tänka kring de tre kategorierna miljö, människor och ekonomi.

  • Miljö är naturen omkring oss; djur och växter. Om vi släpper ut gifter eller skövlar skog kommer naturen ha svårt att återhämta sig.
  • Människor berör hur människor i världen mår. Personer som har farliga arbeten, kommer i kontakt med gifter eller inte får ordentliga skyddskläder kan skada sig eller bli sjuka.
  • Ekonomin handlar om att göra smarta val för framtiden. Att till exempel hugga ner all skog kanske gör att man tjänar mycket pengar just då, men på längre sikt är det inte bra.

Del 1: Hållbarhetsbegreppet

Eleverna ska jobba i grupper om tre till fyra. Gör gruppindelningen. Dela ut det första varukortet till grupperna.

Säg att de har fem minuter (Du kan ge eleverna mer eller mindre tid beroende på vad du tycker gruppen behöver) på sig att komma överens kring frågorna:

  • Vilken kategori tyckte ni tog störst skada? (Miljö/Människor/Ekonomi)
  • Varför tycker ni det?

När tiden har gått ut, be grupperna redogöra för de andra vad de har valt och hur de tänkt samt om alla i gruppen samma sak. Om svaret är ’nej’ fråga vad den/de som tyckte annorlunda tänkte.

Ge grupperna det andra kortet och låt dem göra samma sak igen. Gör sedan samma sak med kort tre.

När alla tre korten har diskuterats, samla eleverna i en ring där alla kan se varandra. Be dem ta med sig varukorten.

Del 2: Diskussion

Avsluta med en öppen diskussion kring frågorna:

  • Hur gjorde ni för att bestämma vilken kategori ni tyckte tog mest skada?
  • Finns det någon kategori som oftast kändes viktigare än de andra två. Varför?
  • Var kommer varorna på varukorten ifrån? (Eleverna kan titta på varukorten igen om de behöver. Där står det var varan har tillverkats.)
  • Hur kommer varorna till Sverige?
  • Hur transporteras varan ifrån affären hem till dig?
  • Hur påverkas miljön av att varorna transporteras?
  • Vad tror ni man kan göra själv om man vill förbättra miljön?

Hjälp under diskussionen eleverna att utveckla sina svar och få en klarare bild av hur konsumtion och transporter påverkar samhällets hållbarhet. Utgå så mycket det går ifrån elevernas egna exempel och erfarenheter.

🟡 Koldioxidutsläpp

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

  • Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
  • Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

  • Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
  • Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

  • Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
  • Växter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften är inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefär 9 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 


 

1) Se faktablad växthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

🟡 Hur mår du?

För att kunna avgöra om projektet har bidragit till bättre allmänhälsa bland eleverna kan ni låta eleverna dokumentera hur de mår under de veckor som projektet pågår. Syftet kan också vara att göra eleverna medvetna om att det finns många faktorer som påverkar hur de mår.

Instruktion till eleverna

Under de veckor som ni deltar i På egna ben ska du fylla i hur mycket du sover, hur mycket du äter och hur du mår. När projektet är över så kommer ni i klassen att räkna samman alla elevers resultat för att se om det är någon skillnad på hur ni i klassen mår före och efter projektet. Fyll i varje dag innan du går hem från skolan.

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
Sömn timmar <6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
<6
6–8
>8
Hur mycket åt du till frukost? Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Hur mycket åt du till lunch? Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Lite
Normalt
Mycket
Så här mår jag idag 🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂
🙁
😐
🙂

När fem veckor har gått samlar ni in alla elevbladen anonymt. Välj om ni som lärare vill räkna samman resultaten eller om ni vill blanda och dela ut dem igen så varje elev får ett blad som de räknar samman. Man kan max få 12 poäng på en dag.

Använd gärna Excelformuläret så får ni medelvärde och ett diagram klart så fort ni matat in elevernas värde. Den innehåller formler som gör att medelvärde och diagram skapas allt eftersom du matar in elevernas värde. Allt du behöver göra är att klicka i rätt ruta och skriva in rätt siffra. På så sätt kan ni följa hur elevernas allmänhälsa sett ut under projektet och också diskutera med eleverna hur de tror att projektet kan ha bidragit till resultaten.

<6 1 poäng
6–8 2 poäng
>8 3 poäng
Lite 1 poäng
Normalt 2 poäng
Mycket 3 poäng
🙁 1 poäng
😐 2 poäng
🙂 3 poäng