På Egna Ben

Eleverna har i uppdrag att skapa ett nytt vägmärke. Det kan vara ett vägmärke som de saknar, eller som de tycker hade varit bra om det fanns. Det kan också vara ett vägmärke som de tror skulle underlätta för andra i trafiken.

Man får inte sätta upp egna vägmärken i trafiken. De flesta vägar ägs av staten eller kommunen. Vill man sätta upp skylt på en väg måste man ansöka hos Trafikverket eller kommunen om att få göra detta. På en enskild väg, alltså en väg som man som privatperson kan äga, får man sätta upp egna skyltar.

Vägmärken regleras internationellt av FN (FN:s konvention om vägmärken och signaler) och EU. Sverige och de flesta länder i Europa har samma typ av vägmärken, de har samma standard, vilket underlättar om du ska resa utomlands.

Ibland kan man upptäcka ”vägmärken” som man inte sett förut, de kan vara speciella för just den platsen, men då finns vägmärket på en kommunal väg där man har gett tillstånd för skylten. Ett sådant vägmärke ingår inte i de vägmärken som är godkända av FN eller EU.

Inled lektionen med att fråga: Varför vi har vägmärken i trafiken. Vad använder vi vägmärken till?

Vägmärken talar om vad som är tillåtet att göra, vad som inte är tillåtet, hur fort man får köra, var man ska gå över vägen mm. vägmärken delas in i olika kategorier för att lättare kunna hålla isär de olika typerna av vägmärken, vilket underlättar för trafikanterna. Varje kategori följer ett visst mönster och har samma färger. Idag kan eleverna välja på att skapa ett eget varningsmärke, förbudsmärke eller påbudsmärke. Använd elevernas fantasi! Sök på nätet efter inspiration. Ett bra sökord om man vill få upp tydliga bilder/symboler är: siluett.

---

Varningsmärken (nästan alltid en trekant med rött, gult och svart)
Varningsmärken varnar för olika typer av faror. Det betyder att du ska vara uppmärksam.
Förbudsmärken (nästan alltid runda)
Förbudsmärken betyder att någonting är förbjudet.
Påbudsmärken (alltid runda i blått och vitt)
Påbudsmärken är en uppmaning. Du är skyldig att följa uppmaningen på skylten.

---

Tänk på att:

• Trafikmärken ska vara lätta att förstå.
• En bild/symbol i form av en siluett är lätt för oss människor att förstå.
• Varje typ av trafikmärke följer ett visst mönster och har samma färger.
• Använd tydliga siluetter. Ta bort onödiga detaljer.

Du som pedagog kan välja hur du vill att eleverna ska arbeta med uppgiften. De kan skapa sin skylt i en digital miljö, använda färgat papper som de klipper och klistrar, eller skissa, rita och sedan färglägga med pennor/vattenfärg etc.

Teckensnittet som används för vägmärken heter Tratex (länk). Det har utvecklats för att få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna.

Den här övningen är till för att eleverna skall lära sig, dels trafikljusens signaler, dels hur de kan vara programmerade.

Tips! Denna övning kan kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna använder gratisprogrammet Scratch (scratch.mit.edu).

Eleverna kan jobba ensamma eller i par. De behöver tillgång till dator och internetuppkoppling.

Uppgiften är att programmera ett trafikljus vid ett övergångsställe så att det fungerar som i verkligheten.

Hur ser de olika signalerna ut och vad betyder de?

Finns det trafikljus nära skolan är det bra om de kan fylla i tabellen (i Elevbladet) med vilka tidsintervaller trafikljuset har. I första hand bör de välja ett trafikljus som bara är kopplat till ett övergångsställe. Beroende på trafikljusets utformning kanske de behöver göra en egen tabell. Har man inget trafikljus i närheten kan man använda en av filmerna och fylla i tabellen.

Vill man jobba mer med programmering så kan man låta eleverna programmera trafikljuset själva med den bifogade instruktionen (bilaga ”Scratchinstruktion trafikljus”).

Vill man genomföra en enklare variant där man bara stoppar in de tider man fått från sitt trafikljus går man in på denna länk: Trafikljus för tidsmodifiering. Instruktion för hur man gör detta finns här (Bilaga ”Modifiera färdig programmering”).

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

• Cykelbana
• Trottoar
• Väg
• Vägren

De ska också ta kort på:

• En ringklocka
• Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Uppdraget handlar om att eleverna gemensamt ska ta fram en miljömanual för klassen. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Hållbar utveckling – vårt ekologiska fotavtryck
• Miljö – Värderingsövning

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

• Hållbarhetsbegreppet

Miljövänliga handlingar

Dela in klassen i mindre grupper.

Låt eleverna i grupper komma fram till vad som är typiska miljövänliga saker som eleverna kan göra i vardagen. De ska komma på mellan två och tre handlingar per grupp. Förklara att de ska rita och förklara dessa handlingar på att sätt så att andra kan lära sig av dem.
Exempel på vardagshandlingar kan vara att stänga av ljuset, att slänga skräp i papperskorgen, att cykla och att inte slänga mat. Det ska vara saker som eleverna själva kan göra i sin vardag.

Du och eleverna kan välja olika sätt att förklara handlingarna;

Digitalt fotografi. Om ni har tillgång till mobiltelefon med kamera eller digitalkamera kan eleverna själva posera och fotografera de miljövänliga handlingarna. Eleverna kan antingen göra det under lektionen eller under dagen, om de till exempel vill fotografera på olika platser på skolan.

Teckna en beskrivning av handlingarna. De kan antingen teckna en person som gör handlingarna, eller på andra sätt med pilar och förklarande text skriva vad det är för handling.

Tips!

Samla alla handlingar i ett häfte som eleverna kan behålla, som blir deras gemensamma miljömanual.

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Övergripande övningar – Att motivera andra
• Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

• Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
• Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
• Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.

Eleverna ska utveckla framtidens färdmedel som är ett nytt och miljösmart sätt att resa på. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Miljö – Vilket fordon ska man välja?
• Miljö – Förstå och förklara växthuseffekten

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

• Miljö – Koldioxid

Hur vill du färdas i framtiden?

Börja med att fråga eleverna om olika sätt att ta sig till och från skolan (eller jobbet). Vilket av dem föredrar de idag? Om de fick möjlighet att hitta på ett nytt färdsätt, vad skulle det vara?

Färdmedlet ska vara miljövänligt och inte släppa ut för mycket koldioxid.

Eleverna kan välja att rita och skriva förklarande ord för hur färdmedlet fungerar. Ritningen ska visa:

• Hur färdmedlet ser ut – gärna med höjdmått för att förklara hur stort det skulle vara i verkligheten
• Vilket drivmedel eller kraft som för färdmedlet framåt
• Hur många personer som kan åka samtidigt

När eleverna har ritat sina färdmedel, be dem berätta kort om sitt färdmedel för klassen. Klasskamraterna kan ställa frågor om det är något de tycker är otydligt.

Uppdraget handlar om att eleverna ska lära sig vad som menas med en fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen när man rör på sig. Bra övningar att ha gjort innan uppdraget är:

• Hälsa – Värderingsövning

Faktablad som är bra att ha till hands är:

• Hälsa – Motion

Vad är en fysisk aktivitet?

Börja med att förklara vad som menas med en fysisk aktivitet: Det innebär att man rör på hela kroppen – inte bara en eller ett par kroppsdelar. I många fall blir man också anfådd – men inte alltid. Exempel på fysiska aktivieteter är att cykla, springa, hjula, klättra och skogsvandra.

Berätta att ni under denna lektion ska undersöka olika fysiska aktivieteter.

Exempel på aktiviteter

Dela in eleverna i mindre grupper med två till tre personer i varje. Du kan antingen låta eleverna själva välja en aktivitet att skriva om, eller bestämma i förväg vilken aktivitet de olika grupperna ska arbeta med. Det ska vara aktiviteter som eleverna själva kan utföra – ingen särskild anläggning eller utrustning ska krävas.

Varje grupp ska antingen fotografera eller rita en bild som visar aktivieteten. Sedan ska de antingen i tal eller text, tillsammans med bilden, förklara vad som händer i kroppen när man utför aktivieteten. De får gärna rita pilar till olika delar av ritningen eller fotografiet för att förtydliga vad de menar. Frågorna som eleverna ska besvara med sitt foto eller teckning är:

Under akvititeten…

• Vad händer i huvudet?
• Vad händer i hjärta och lungor?
• Vad händer i armar och ben?

När grupperna är klara med sina bilder ska varje grupp berätta om sin bild för de andra i klassen. De andra eleverna kan då komma med kommentarer och frågor.Du som lärare kan också göra inspel och ställa frågor såsom:

• Även om man känner sig trött efter en aktivitet – måste det vara dåligt? (Fysisk aktivitet tränar upp muskler och kondition)
• Om man blir trött i kroppen, blir man alltid trött i huvudet samtidigt? (Fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan)

Den här övningen syftar till att eleverna ska få en uppfattning om vad kroppen behöver för att den ska må bra.

Rita ut silhuetter av två kroppar på papper och sätt upp i klassrummet. Presentera kropparna som Jens och Jonna som har börjat i er klass. De är tvillingar lika gamla som eleverna i klassen.

Jag heter Jonna. Vi har precis flyttat hit från Södertälje och ska börja i den här klassen. Jag har en kanin som jag har tagit med mig hit. Den heter Svarten för den är alldeles kolsvart. Jag gillar att chatta, spela dataspel och se på TV. Jag brukar sitta uppe rätt länge på kvällarna. Pappa säger god natt och sedan fortsätter jag att spela på mitt rum fast han inte märker det. Jag är ingen morgonmänniska så jag hinner oftast inte att äta frukost. Mitt bästa ämne är bild för jag är bra på att rita. Mitt sämsta ämne är gymnastik för jag tycker det är jobbigt och dessutom har jag nästan alltid glömt mina gympakläder.

Jag heter Jens och är Jonnas brorsa. Jag tycker det ska bli kul att börja i den här skolan för jag gillade inte min gamla. Jag spelar handboll, hockey och innebandy. Jag har hört att det finns ett bra handbollslag här och därför tänker jag gå in för handbollsträningen. Jag tränar en gång om dagen. Det blir lite stressigt ibland men det är kul också. Jag har svårt att sitta still och vill ibland vara igång hela tiden. Mamma brukar säga att jag aldrig är hemma och det har hon lite rätt i för på eftermiddagarna är det alltid träning och på helgerna är det matcher. Jag brukar få pengar av pappa så jag kan köpa mig en korv eller en hamburgare mellan träningarna när jag inte hinner hem och äta. Min favorit är en 150-grammare med extra pommes frites.

Skriv ut och sätt upp texterna om Jens och Jonna vid respektive figur. Börja med att diskutera med eleverna:

• Hur tror ni att Jens och Jonna mår?
• Vad är det som är bra med deras liv?
• Vad är det som inte verkar vara så bra med deras liv?

Låt diskussionen få ta tid och låt eleverna komma med tankar och funderingar kring Jens och Jonna. Stimulera diskussionen genom att ställa öppna följdfrågor kring vad eleverna tror.

• Vad tror ni att en kropp behöver för att må bra?

Låt eleverna fundera enskilt en liten stund först innan de under 5–10 minuter diskuterar frågan i grupper om fyra elever. Samla därefter alla elevernas förslag på ett blädderblock med rubriken Behov.

Dela in eleverna i två grupper. En grupp arbetar med Jens och en med Jonna. Dela in varje grupp i mindre grupper så att det finns smågrupper som tar hand om de behov som eleverna föreslagit. En grupp tar hand om mat (kanske uppdelat på protein, kolhydrater, fett), en om sömn, en om motion osv. Ge grupperna informationen nedan.

En vanlig dag för Jonna

Mat
Frukost Ett glas juice
Mellanmål Inget
Skollunch Två knäckemackor med smör, ett glas mjölk, en halv potatis, en klick skinksås
Mellanmål En macka med ost och smör
Middag Korv, snabbmakaroner och ketchup
Kvällsmat En macka med ost och smör
Sömn Ca 6 timmar
Motion Mycket lite

En vanlig dag för Jens

Mat
Frukost Havregrynsgröt, socker och mjölk, macka med ost och smör
Mellanmål Ingen
Skollunch Fyra potatis, mycket skinksås, 3 glas mjölk, två knäckemackor med smör
Mellanmål Ingen
Middag Hamburgare med pommes frites
Kvällsmat Fyra mackor med ost
Sömn Ca 8 timmar
Motion Hård träning ca 2 timmar om dagen

De frågor som grupperna kan arbeta med är:

• Får Jens/Jonna tillräckligt med ___________? (t.ex. sömn, motion, kolhydrater)
• På vilket sätt skulle Jens/Jonna behöva ändra sina vanor när det gäller ________?
• Vilka delar av kroppen mår bra av ________?
• Varför behöver kroppen _____________?
• Vad händer om kroppen inte får ________________?

De elever som är klara i grupperna får rita lungor, hjärta, hjärna, lever, njure osv på papper och fästa med häftmassa på sin person, Jens eller Jonna.

Tvärgruppsredovisningar

När alla smågrupperna har arbetat färdigt med sin uppgift får de träffa den andra gruppen som har samma uppgift som de. (En grupp arbetar ju t.ex. med Jens sömn och en grupp med Jonnas sömn.) Gruppernas uppgift blir att berätta för varandra vad de kommit fram till och se om den andra gruppen hittat något som de kan lägga till eller ha nytta av.

När alla smågrupperna har gjort dessa tvärredovisningar ska grupperna på sin respektive person (Jens/Jonna) markera vilka delar av kroppen som mår bra av det de arbetat med (t.ex. sömn, protein, motion osv.)

De ska också skriva skyltar med goda råd till sin person. Skyltarna ska klippas ut och fästas runt personen.

När alla grupper är färdiga så samlas vid figurerna och låt smågrupperna redovisa det de kommit fram till att en människa behöver. Diskutera hur Jens och Jonna kan ändra sina vanor eller om de redan har bra vanor.

• Vilka råd tror eleverna att det blir lätt för Jens och Jonna att följa?
• Vilka råd blir svåra att följa?
• Vilka råd kan gälla för båda?

Diskutera också om eleverna tror att det finns många människor i deras ålder som liknar Jens/Jonna.

Som avslutning på övningen så är det viktigt att eleverna får reflektera över sina egna liv. Vilka av råden till Jonna och Jens gäller dem själva som personer. Låt dem skriva en avslutande uppsats där de berättar om sina egna vanor i relation till det de lärt sig.

Ta hjälp av faktabladen; sömn, motion och mat.

Förståelse utvecklas i samtal mellan människor. Kunskap befästs när man får förklara för andra. Det är utgångspunkten för den här övningen som syftar till att eleverna ska få en förståelse för en av de mest debatterade frågorna idag – klimatförändringen. De får i grupper läsa in sig på texter som de diskuterar och blir experter på innan de ansvarar för att klasskamraterna får del av de nyvunna kunskaperna

Del 1: Experter

Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får sätta sig in i en faktatext som berör klimatfrågan. På www.paegnaben.se finns följande texter att välja mellan:

• Växthuseffekten
• Koldioxid
• Hållbarhetsbegreppet
• Marknära ozon

Det gör inte något om två grupper får arbeta med samma text. Grupperna ska bli experter på sin text.

Den första uppgiften blir att enskilt läsa igenom hela texten en gång. Därefter pratar man i gruppen om vad man uppfattat att texten handlar om så att det ska bli lättare att läsa texten en gång till. Därefter ska varje elev läsa texten en gång till med pennan i hand och stryka under det viktigaste och skriva kommentarer i kanten.

Gruppen ska sedan försöka göra en bild över det texten handlar om på ett stort ark. De kan både rita och skriva ner nyckelord. Uppgiften är att med bildens hjälp kunna förklara för andra. Bilderna sätts upp utspridda över klassrummet.

Del 2: Lära mer från andra

Bilda tvärgrupper som innehåller minst en elev från varje ursprungsgrupp. Tvärgrupperna ställer sig vid var sin bild. Uppgiften blir att lära sig så mycket som möjligt från de andra gruppernas bilder. Den som varit med och gjort bilden förklarar vad bilden föreställer för de andra. Bildens innehåll diskuteras. När tvärgruppen är klar med en bild går den till nästa.

Del 3: Tänka igenom och förklara

Varje elev ska nu själv tänka igenom följande frågor och se till att han/hon kan förklara dem med hjälp av bild och text. Låt gärna eleverna arbeta i par.

• Vad menas med växthuseffekt?
• Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
• Vad beror den förstärkta växthuseffekten på?
• Vad kan den klimatförändringen leda till?
• Vad görs i världen för att begränsa klimatförändringen?
• Vad kan man göra som privatperson?

Varje elev tar fram ett underlag som de kan ha till hjälp när de förklarar ovanstående för en vuxen. De kan rita av delar av de bilder som finns på väggarna, skapa helt nya bilder och skriva upp nyckelord som de tycker är viktiga. De väljer själva om de vill förklara för en förälder, mormor, personalen på fritids eller någon annan. Gör klart för eleverna att ni kommer att diskutera hur redovisningarna för de vuxna har gått, vilka samtal man haft och hur de vuxna reagerat när de kommer tillbaka till skolan.

På www.svt.se finns en mängd inslag när det gäller klimatförändringen. Om någon elev har lättare för att ta till sig fakta genom att se på en film i stället för att läsa text kan ni ge dem några av följande inslag som underlag för övningen i stället för faktatexterna ovan. Arbetsgången kan dock vara den samma.

Avsluta arbetet med att diskutera de vuxnas reaktioner. Vad säger vuxna om klimatfrågan? Vad tänker eleverna själva nu när de förhoppningsvis förstår vad man pratar om på TV och i tidningar?

Eleverna får i uppgift att gå sin egen och en kamrats skolväg tillsammans med en kamrat. De får med sig några färgpennor. Under hela skolvägen ska de observera vägmärken och måla av dessa. De behöver bara måla ett märke en gång och markerar sedan, under antal, alla gånger de ser detta märke. När alla elever kommer åter till klassrummet diskuteras:

• Varför tror ni att det finns vägmärken?
• Vilka olika typer av vägmärken finns?
• Vilka vägmärken är vanligast i vår närmiljö?
• Vad är typiskt för varje typ?
• Vilka former kan vägmärken ha?
• Varför tror ni de olika vägmärkena har de former de har?
• Vad betyder de olika vägmärkena?
• Vilka vägmärken behöver eleverna känna till?
• Vad skulle hända om det inte fanns vägmärken?
• Vem bestämmer vilka vägmärken som ska finnas var?

Låt eventuellt eleverna i par välja ett vägmärke. De ska beskriva vad vägmärket betyder på ett så tydligt sätt som möjligt. Övriga elever i klassen ska gissa vilket märke det är.

Varningsmärken

Förbudsmärken (gul-röda)

Påbudsmärken (blå-vita)

Upplysningsmärken