Kväveoxider

– inte bra för hus och sjöar

kvaveoxider_trad

Kväveoxider är gaser som finns naturligt i mindre mängder på jorden. Men det mesta av de kväveoxider som finns i luften i dag finns där på grund av oss människor. De bildas när vi använder oss av kol, olja och naturgas för att köra bil eller värma våra hus.

Nästan hälften av alla de kväveoxider som släpps ut i naturen i dag kommer från trafiken. Kväveoxiden kan färdas med vinden. Det betyder att mycket av de kväveoxider som finns i Sverige kommer från andra länder. Därför är det viktigt att alla länder minskar sina utsläpp. Det räcker inte med att vi gör det i Sverige. Ungefär fem procent av Sveriges utsläpp av kväveoxider kommer från Göteborg.

Så påverkas våra skogar och sjöar

Sverige har fantastisk natur med stora skogar, tusentals sjöar och fiskrika vattendrag. När det släpps ut för mycket kväveoxider mår naturen inte bra. När kväveoxiderna kommer i kontakt med vatten bildas det syror. Syrorna bildar surt regn som faller ner i våra sjöar och skogar. Då blir de försurade.

I jorden finns det metaller, till exempel aluminium och kvicksilver. De är en naturlig del av jorden precis som mineraler och andra ämnen. Så länge de finns i jorden gör de ingen skada. När jorden blir försurad löses metallerna upp och sprids i naturen. Det är inte bra för växter och djur. Vissa arter kan försvinna på grund av det. Extra känsliga är vissa fiskar, kräftdjur, mossor och svampar. Alla djur har sin alldeles egen plats i naturens ekosystem. Om en art försvinner så ändras hela systemet. Man kan jämföra det med ingredienser när man ska baka. Byter du ut florsocker mot vanligt socker så får du en annan kaka. På samma sätt kommer ekosystemet att förändras om en växt eller ett djur försvinner.

Sjöarna försuras först i naturen. I Sverige är cirka 17 000 sjöar så försurade att djur och växter redan mår dåligt. I Göteborg räknar man med att de flesta av de 50 sjöarna som finns är försurade. Luftföroreningarna skadar även skogen. I områdena runt Göteborg är åtta av tio skogar skadade.

Kalk kan hjälpa till

Områden där det finns mycket kalk i jorden tål de sura regnen bättre än områden med lite kalk. För att hjälpa naturen lite på traven sprider man kalk i kalkfattiga områden. I Sverige sprids ungefär 200 000 ton kalksten i sjöarna varje år. Kalken sprids ofta med helikoptrar.

Kalkning tar inte bort försurningen. Det fungerar ungefär som att ta hostmedicin när du är sjuk. Den lindrar lite. Vi kan med andra ord inte bota försurningen utan bara hjälpa till en bit på vägen. För att lösa problemet måste utsläppen av kväveoxider minska. I Göteborg är marken fattig på kalk. Åtta av tio vattendrag behöver kalkas.

Vad händer inne i stan?

Det är inte bara naturen som mår dåligt av kväveoxider. Hus, bilar och människor tar också skada. När det sura regnet och molnen kommer i kontakt med hus fräts de sönder. Hus och statyer som är gjorda av kalk- eller sandsten är särskilt känsliga. Bilar mår också dåligt när det är för mycket kväveoxider i luften. De rostar sönder. Skador på hus och bilar är vanligast i stora städer. Där är det många bilar som släpper ut mycket avgaser. Kväveoxider är inte bra för oss människor heller. Om vi andas in stora mängder blir luftvägarna irriterade och vi börjar hosta. Det kan också göra att vi blir sjuka lättare eftersom kroppens skydd mot sjukdomar, immunförsvaret, blir svagare. Personer som har astma eller svårt att andas av någon annan anledning är extra känsliga. Gamla människor kan också vara extra känsliga. För att minska utsläppen finns det lagar som bestämmer hur mycket som får släppas ut i luften. I Göteborg är utsläppen av kväveoxider för höga. Därför jobbar Göteborgs Stad för att människor ska åka mindre bil och mer spårvagn eller cykel.

Vad kan vi göra?

Trafiken är den stora boven när det gäller kväveoxider i luften. Alla kan hjälpa till! Fundera en extra gång innan ni tar bilen nästa gång. Behöver ni bara handla en liter mjölk är det kanske möjligt att cykla till affären i stället. När ni väl är i affären är det bättre att välja produkter som är producerade i närheten av hemmet. Då behöver maten inte åka så långt med lastbil för att komma till affären. Företag bör också se över vilka val de gör. Varför inte ha telefon- eller videkonferens i stället för att ses på riktigt?

illustration illustration illustration illustration